This dissertation aims to contribute knowledge of how five movement-related left parties in Sweden and Spain formulate education for their members. By analysing (i) the Swedish Social Democratic Workers’ Party, (ii) the Swedish Left Party, (iii) the Spanish Social Democratic Workers’ Party, (iv) the Spanish United Left and (v) the Spanish Podemos, the study interprets how organised educational activities are formulated and motivated with the aim to instigate member engagement. The analysis builds on interviews with leading party representatives and study leaders, study and course materials, and other official documents, which steer how the parties organise their education. With a framing perspective as a theoretical itinerary, the study emphasises parties' education as a setting where meaning is formulated to initiate collective action.   

The four included papers stress and discuss how educational material is formulated and how the parties perceive and motivate organised party education. Papers 1 and 2 analyse text materials and shows how educational materials establish narratives that invites the members to become active in the parties. Even though the educational narrative is welcoming, the study materials also reinforce frames of how to be schooled into becoming an ideal party member. Papers 3 and 4 study interview materials and suggest that member education is interpreted as something that strengthens parties’ movement relations, provides useful training, opens up a space for political reflection, and constructs a feeling of community within the parties.   

The dissertation emphasises that these five movement-related left parties perceive their educational activities as settings that create relations between the party and its members. Applying the framing perspective to the understudied educational practices that transpire in parties contributes to deepening the theoretical understanding of how education can be formulated in relation to its bearing on creating collective identities.   

Syftet med den här avhandlingen är att bidra med kunskap om hur politiska partier motiverar och formulerar internutbildningar för sina medlemmar. Genom att undersöka partiers medlemsutbildningar riktas strålkastarljus mot dessa utbildningars avsedda roll i den politiska socialiseringen som sker inom ramen för politiska partier. För att förstå hur utbildningar formuleras och motiveras appliceras ett inramningsperspektiv som brukar användas inom sociala rörelse-forskning för att analysera hur rörelsers budskap ramas in. I den här studien tillämpas inramningsperspektivet för att tolka partiutbildningens potentiella identitetsformerande betydelser och roll i politisk mobilisering i fem vänsterorienterade partier med stark rörelseanknytning i Sverige och Spanien: det svenska Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP), Vänsterpartiet (V), det spanska Socialdemokratiska arbetarepartiet (PSOE), Enad vänster (IU) och Podemos (P). Hur dessa fem partier motiverar och formulerar sin internutbildning tolkas i analyser av intervjuer med ledande partiföreträdare och studieledare, utbildningsmaterial och andra interna dokument som styr partiutbildningsverksamhet.   

Avhandlingen är utformad som en sammanläggningsavhandling med fyra delstudier som belyser och diskuterar olika aspekter av de fem partiernas motiv bakom sina internutbildningar. Delstudie 1 och 2 bygger på textmaterial och åskådliggör hur utbildningsmaterial används för att etablera narrativ som kan konstruera kollektiva partiidentiteter och medverkar till att rama in olika typer av idealmedlemmar. Delstudie 3 och 4 bygger på intervjumaterial och visar att partiutbildning förstås som ett sammanhang som stärker rörelsen runt partierna, lär ut viktiga kunskaper till framtida ledare och medlemmar och ger rum för politisk reflektion, samt att utbildningen tillskrivs en roll i att stärka medlemmarnas relation till partierna. I tolkningen av partiernas förståelse av sin egen utbildning framträder en utbildningssituation som nyttjas för att införliva medlemmar i den kollektiva partigemenskapen.  

Sammantaget bidrar den här avhandlingen till att framhäva hur utbildningssituationer i dessa fem partier potentiellt har stor betydelse för hur partiaktiva socialiseras in i det demokratiska systemet. Genom att teoretiskt belysa hur partiutbildning motiveras och formuleras i relation till dess identitetsformerande betydelser bidrar avhandlingen också till att fördjupa den teoretiska förståelsen och  inomvetenskapliga diskussionen om denna underforskade utbildningspraktik.