Ändamålslokaler utgör en speciell byggnadstyp med stora krav på verksamhetsanpassning. Skolor och vårdlokaler utgör den största uppvärmda ytan i byggnader av icke-bostadstyp. Energianvändningen per kvadratmeter är betydligt högre i äldre lokaler jämfört med nyare, och 60% av den uppvärmda ytan finns i lokaler som är byggda före 1980. Att en så stor andel av våra ändamålslokaler är äldre innebär att de idag är i behov av att renoveras, energieffektiviseras och anpassas efter dagens krav på lokalerna. Många förvaltare av ändamålslokaler ställer sig därför frågan om det är bättre att riva gamla och slitna ändamålslokaler och bygga nya ändamålsenliga lokaler, istället för att renovera. Detta projekt syftar till ett ge ett underlag för beslutsfattare som ställs inför detta val och utgår till stor del från perspektivet livscykelkostnad (LCC).

Projektet har bestått av tre delar:

1. LCC-optimering för att identifiera kostnadsoptimala energieffektiviseringsåtgärder av befintliga byggnader i samband med renovering 
2. Jämförelse mellan kostnadsoptimal renovering och nybyggnation från ett LCC-perspektiv 
3. Identifiering av nyttor och fördelar under en byggnads livscykel, så kallade livscykelnyttor, i samband med renovering kontra rivning och nybyggnation 

Valet mellan att energirenovera och att riva och bygga nytt innebär att aspekter som inte ser likadana ut vid de olika ansatserna måste jämföras. Detta forskningsprojekt har angripit detta genom att studera livscykelkostnader för delar av byggnaden som påverkar dess energibalans med hjälp av livscykelkostnadsoptimering. Utöver detta har värden som upplevs uppnås vid renovering kontra rivning och nybyggnation studerats med hjälp av kvalitativa djupintervjuer och enkäter med förvaltare av skolor och förskolor i svenska kommuner. 

Investering samt LCC är lägre för att renovera än att riva och bygga nytt, så länge stommen inte är skadad. Samtidigt upplevds rivning och nybyggnation som en kostnadseffektiv ansats. Detta alternativ innebär viktiga indirekta nyttor, såsom effektiv drift, god verksamhetsanpassning, god inomhusmiljö och god ändamålsenlighet. Till viss del kan dock dessa värden uppnås även vid en renovering. Inomhusmiljöproblem och kapacitetsbrist är viktiga driftkrafter för att åtgärda skolor och förskolor. Dessa aspekter kan i vissa fall vara svåra att hantera vid renovering.  Renovering är dock den vanligaste ansatsen i svenska skolor och förskolor som behöver åtgärdas, och rivning och nybyggnation ses endast som ett alternativ om byggnaden är i så pass dåligt skick att den inte kan åtgärdas med renovering. Renovering har en kortare ledtid och kan i vissa fall innebära att evakueringen är lättare, jämfört med rivning och nybyggnation. 

Till viss del beror valet på kontexten i kommunen. Olika kommuner har olika förutsättningar och olika problematik i sitt byggnadsbestånd. Studien presenterar en matris med värden som kan uppnås vid renovering kontra rivning och nybyggnation, för att ge en grund för att bedöma vilket val som är lämpligt. Mer forskning kring bedömning av byggnadens skick samt vilka värden som efterfrågas, för att ge bättre underlag till valet mellan renovering och rivning och nybyggnation.

Public buildings require extensive adaptation to the activities in the building. The largest proportion of Swedish public buildings were built before 1980 and need maintenance or adaptation to today's needs and expectations. The energy performance is generally low and improving energy efficiency is central. Many Swedish managers of public buildings therefore ask themselves the question of whether it is better to renovate or to demolish these buildings and build new ones instead. The choice between energy renovation and demolition and new construction means that aspects that differ in the two approaches must be compared. This research project has addressed this by studying life cycle costs for parts of buildings that affect the energy balance using life cycle cost optimization. In addition to this, the values that are perceived to be achieved from renovation versus demolition and new construction have been studied with the help of qualitative in-depth interviews and surveys with managers of schools and preschools in Swedish municipalities. 

Investment costs and life cycle costs are lower for energy renovation compared to demolition and new building construction if the building body is not damaged. However, demolition and new construction is perceived as a cost-effective approach. This alternative entails important indirect benefits, such as efficient operation, good adaptation to operation, good indoor environment, and suitability for the building's purpose. To some extent these values can also be achieved during a renovation. Indoor environmental problems and lack of capacity are important drivers for addressing schools and preschools. These aspects can in some cases be difficult to handle with renovation. Renovation is, however, the most common approach in Swedish schools and preschools that needs to be addressed, and demolition and new construction is only seen as an alternative if the building is in such poor condition that it cannot be fixed with renovation. Renovation has a shorter lead time and can in some cases mean that the evacuation of operation is less complicated, compared to demolition and new construction.

To some extent, the choice depends on the context in the municipality. Different municipalities have different conditions and different problems regarding their building stock. The study presents a matrix with values that can be achieved during renovation versus demolition and new construction, to provide a basis for assessing which choice is appropriate. More research on the assessment of the building's condition and what values are missing in the existing building is urged, to provide a better basis for the choice between renovation and demolition and new construction.