This compilation thesis explores how the double aspect of visual literacy is enacted in secondary schools’ social science classrooms when interactive data visualizations are employed. The aim is to map what characterizes ‘reading’ interactive data visualizations and ‘writing’ knowledge visualizations, as well as implications for a didactic design supporting students’ visual literacy. The interactive visualization introduced by this thesis is the visual analytics application Statistics eXplorer, which offers support in analyzing vast amounts of data. Such information-rich interfaces provide possibilities for students to find correlations and draw conclusions, but they also generate complexities regarding interactive and multimodal texts and require modes other than the written when insights are to be demonstrated. The thesis is positioned under the umbrella of actor–network theory, thereby a socio-material perspective guides the study of interactions between actors (students, teachers, lesson plans, visualizations, written texts, etc.) Applying design-based research, an intervention is designed and conducted in seven social science classrooms comprised of four teachers and 152 students. The empirical material consists of zoomed-in webcam recordings capturing the students’ faces, voices, and gestures as well as the activities on the screens. It also includes wide-angle captures, field notes, and one focus group. Material discursive analysis guides the analytical work. The findings reveal a reading characterized as intense, performative, collaborative, and dynamic. The reading process is distinguished by searches for a starting point, a production of reading direction, and a continuously changing reading surface. The writing of knowledge visualizations is characterized by exploring, gathering, and inserting visuals as carriers of information. Furthermore, by identifying critical issues in the classrooms a didactic design framework is constructed, which demonstrates how teachers can support the development of students’ visual literacy. 

I denna avhandling undersöks visuell litteracitet i grundskolan när interaktiva datavisualiseringar används. Studien genomförs tillsammans med lärare och elever i årskurs 7, 8 och 9 under samhällsorienterade lektioner. Syftet är att kartlägga vad som kännetecknar att "läsa" interaktiva datavisualiseringar, att "skriva" kunskapsvisualiseringar och implikationer för en didaktisk design som stödjer elevernas visuella litteracitet. 

I avhandlingen används ett verktyg för visuell analys som hanterar stora datamängder. Sådana informationsrika gränssnitt gör det lättare att upptäcka samband och dra slutsatser, men denna typ av interaktiva och multimodala texter är också komplexa och kräver därför andra sätt än linjär text när kunskaper ska presenteras. 

Teoretiskt används ett socio-materiellt perspektiv för att studera interaktioner mellan aktörer (ex. elever, lärare, lektionsplaneringar, visualiseringar, skrivna texter). Studiens genomförs med utgångspunkt i designbaserad forskning. En intervention utvecklas och genomförs av fyra lärare och deras elever i sju olika samhällsorienterande klassrum. Det empiriska materialet består huvudsakligen av inspelningar av vad som sker på skärmen, vad som sker framför den, dvs av elevernas ansikten, röster och gester. Vanliga videoinspelningar från klassrummen, fältanteckningar och en fokusgrupp med lärare ingår också. Resultaten visar att denna typ av läsprocess är intensiv, performativ, dynamisk och präglas av samarbete. Processen att skriva kunskapsvisualiseringar kännetecknas av tre generella mönster: utforskande, samlande och att infoga/arrangera text och visualiseringar. Vidare, genom att identifiera kritiska aspekter som uppstår i klassrummen konstrueras ett ramverk för didaktiskt design angående utformning av undervisning som stödjer utvecklandet av elevernas visuella litteracitet.