Food systems are central to global sustainability, while being complex systems where places and people are intertwined over large distances and at different scales. Transformations towards sustainable food systems have been called for in both research and policy, and Sweden and the European Union have declared high ambitions to act as global leaders in these transformations. While food production in Sweden and the European Union is often portrayed as largely sustainable in a global context, the region is highly dependent on food imports, with relatively large environmental footprints globally. This thesis aims to explore transformative pathways towards sustainability, with a particular focus on sustainable food systems, in a Swedish and European Union context. The thesis specifically studies the following research questions: (1) What constitutes transformations towards sustainability, and in particular sustainable food systems, from the perspectives of Swedish stakeholders, including food system practitioners, and European Union policy frameworks? (2) What roles, responsibilities, and agency do Swedish stakeholders, including food system practitioners and European Union policy frameworks, attribute to different actors? (3) How can interconnections and accountability in global food systems be understood and governed in light of societal transformations towards sustainability? (4) What are the implications for transformative pathways towards sustainability? The thesis builds on four papers that use focus group methodology (PI and PII), involving Swedish stakeholders, including food-system practitioners, analyses of European Green Deal policies (PII and PIII), and quantitative investigation of phosphorus fertiliser use in Brazilian soybean production and related biodiversity impacts (PIV). Four overarching conclusions are drawn from the findings: (I) Shared goals and consensus are emphasised as essential, while a diversity of transformative pathways and understandings of challenges and priorities needs to be recognised, with attention being paid to how specific choices might include and exclude pathways and actors. (II) Emerging shifts in how food is valued open up opportunities for transformative change in which the ‘true’ cost of food is acknowledged, alongside a recognition of non-economic values of food, which presupposes alignment at the practical, political, and personal levels. (III) The identified pathways comprise public accountability regimes, incentives for more sustainable consumption, regulations to reduce resource use and impacts of food production. (IV) The attribution of accountability to trading operators in the accountability regime proposed by the European Union highlights an extended focus from food production and consumption towards regulating flows and intermediate actors in food systems.

Livsmedelssystemen är centrala för global hållbarhet. Det är komplexa system där platser och människor är sammanlänkade över stora geografiska avstånd och på olika skalor. Transformationer mot hållbara livsmedelssystem har efterfrågats inom både forskning och politik, och i linje med detta har Sverige och den Europeiska unionen deklarerat höga ambitioner om att ta en global ledarroll i dessa transformationer. Livsmedelsproduktionen i Sverige och den Europeiska unionen beskrivs ofta som hållbar i en global kontext, samtidigt som den i hög grad är beroende av livsmedelsimport med relativt stora miljöavtryck globalt. Denna avhandling syftar till att utforska transformativa vägar mot hållbarhet med särskilt fokus på hållbara livsmedelssystem från ett svenskt perspektiv och ett EU-perspektiv. Avhandlingen studerar specifikt följande forskningsfrågor: (1) Vad innebär transformationer mot hållbarhet, och i synnerhet hållbara livsmedelssystem, utifrån svenska intressenters, inklusive aktörer aktiva i livsmedelssystem, perspektiv, och inom Europeiska unionens politiska ramverk? (2) Vilka roller, ansvar och handlingsutrymme tillskriver svenska intressenter, inklusive aktörer aktiva i livsmedelssystem, och EU:s politiska ramverk, olika aktörer? (3) Hur kan sammankopplingar och ansvarsskyldighet i globala livsmedelssystem förstås och styras i ljuset av samhälleliga transformationer mot hållbarhet? (4) Vilka är konsekvenserna för transformativa vägar mot hållbarhet? Avhandlingen består av fyra artiklar som bygger på fokusgruppsintervjuer med svenska aktörer, inklusive aktörer aktiva i livsmedelssystem (PI och PII), analyser av dokument inom ramen för den Europeiska gröna given (PII och PIII), och kvantitativ analys av fosforanvändning i Brasiliansk sojabönsproduktion och relaterade effekter på biologisk mångfald (PIV). Av resultaten dras fyra övergripande slutsatser: (I) Gemensamma mål och konsensus framhålls som grundläggande, samtidigt som materialet pekar på en mångfald av transformativa vägar och förståelser av utmaningar och prioriteringar. Dessa behöver erkännas och det krävs en medvetenhet om vilka vägar och aktörer som inkluderas eller exkluderas. (II) Framväxande skiften kring hur mat värderas öppnar möjligheter till transformativa förändringar där den "verkliga" kostnaden för mat synliggörs, som även omfattar ett erkännande av matens icke-ekonomiska värden, vilket förutsätter att dessa lieras i de praktiska, politiska och personliga sfärerna och kan samverka i linje med varandra. (III) Identifierade vägar mot hållbara livsmedelssystem omfattar offentliga ’accountability regimer’, incitament för mer hållbar konsumtion och regleringar för att minska resursanvändning i och effekter av livsmedelsproduktion. (IV) Regleringen av handelsoperatörer i av EU föreslagna ’accountability’ regimer belyser ett utökat fokus från livsmedelsproduktion och -konsumtion till att reglera flöden och mellanliggande aktörer i livsmedelssystemen.