Denna rapport syftar till att bidra till arbetet med att integrera och beakta olika hållbarhetsaspekter i det svenska exportstödsystemet genom att beskriva hur begreppet hållbar export används samt sammanställa och analysera utbudet av exportfrämjande aktiviteter där hållbarhetsaspekter ingår. Rapporten ger svar på följande frågeställningar:

1. Hur används och förstås begreppet hållbar export i vetenskaplig litteratur och av svenska exportstödjande aktörer?
2. Vilka exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter erbjuds av svenska exportstödjande aktörer?
3. Hur upplevs efterfrågan av exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter av svenska exportstödjande aktörer?
4. Hur ser efterfrågan på svenska produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda ut på mottagande marknader?

Frågeställningar besvarades genom en tredelad metod bestående av en litteraturstudie som genomlyste både vetenskaplig och så kallad grå litteratur, en enkät som skickades till aktörer inom nätverket för Regional exportsamverkan (RES) och sex fördjupande intervjuer med exportstödjande aktörer.

Utifrån studien kunde tre olika användningssätt för begreppet hållbar export utrönas. Hållbar export används för det första för att beskriva export av produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda, det vill säga, produkter och tjänster utformade för att lösa hållbarhetsrelaterade problem (exempelvis renhållningsteknik eller medicinteknik) eller som är, exempelvis, mer miljövänliga än det globala genomsnittet. Här appliceras ett livscykelperspektiv på hållbarhetsprestandan vilket gör att alla delar av exportvarans livscykel inkluderas (från råmaterialutvinning till kassering). Den andra användningen av begreppet är för att beskriva export från företag som aktivt arbetar med att förbättra sin hållbarhet, alltså det används för att beskriva när hållbara företag exporterar. Även här appliceras ett livscykelperspektiv då företagets underleverantörers och kunders hållbarhetsarbete inkluderas. Det tredje användningssättet för hållbar export är för att beskriva att själva exportaffären bidrar till hållbar utveckling. Här fokuseras det ofta på anti-korruption, tillförlitlighet mellan partnerna i exportaffären samt arbetsvillkor och miljöpåverkan i själva implementeringen av exportvaran (exempelvis om något måste monteras på plats).

På grund av dessa distinkt olika användningssätt och att det upplevs råda stor samstämmighet mellan aktörer som använder begreppet hållbar export så rekommenderas att begreppet fortsätter användas som ett samlingsbegrepp för att innefatta alla dessa tre användningssätt. Detta ger begreppet stor flexibilitet i användning och ökad funktionalitet. Vid behov av mer precist språkbruk bör andra begrepp än hållbar export användas som är anpassade till det specifika behovet. Exempelvis finns flera mer specifika begrepp som inryms i samlingsbegreppet hållbar export, så som miljöteknikexport eller medicinteknikexport, vilka bör användas om användaren vill precisera ett visst fokusområde inom hållbar export.

I studien identifierades ett brett utbud av exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter inom nätverket för RES. I detta utbud dominerar utbildningsaktiviteter vilka syftar till att förmedla kunskap, information eller färdigheter till exporterande företag (exempelvis via coachning, seminarium eller kurser). Inom nätverket finns även aktörer som erbjuder finansiella stödaktiviteter så som kontantstöd, lån eller garanter. En avsaknad av mobilitetsrelaterade stöd identifierades dock men detta kan bero på COVID-pandemin och att det är aktörer utanför RES-nätverket som erbjuder denna typ av stöd. Efterfrågan av stödaktiviteter upplevdes av de tillfrågade aktörerna som varken stor eller liten trots att intresset för hållbar utveckling i exportsammanhang upplevdes som stort. Detta kan eventuellt förklaras med att många av dessa aktiviteter är relativt nya och att företag inte är medvetna om det utbud av stödaktiviteter som finns samt vilka krav som de eventuellt ska uppnå för att ta del av stöden. Om så är fallet bör efterfrågan av dessa aktiviteter öka under de kommande åren förutsatt att stödaktiviteterna fortsätter att erbjudas.

Från aktörerna i enkät- och intervjustudien framgick att det fanns ett stort intresse för svenska produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda och att det i allt större grad ställs krav på god affärssed och affärsetik i exportaffärer (exempelvis genom att olika uppförandekoder ska följas). Gällande specifika geografiska marknader kunde studien inte säkerställa huruvida någon specifik marknad efterfrågade hållbar export i större grad eller ställde högre hållbarhetsrelaterade krav på exportvaror. Indikationer gavs utifrån respondenterna att det möjligen fanns större efterfrågan på varor med hög hållbarhetsprestanda i Nordeuropa (Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna) men att behovet borde vara större i utvecklingsländer där hållbarhetsproblemen ofta är värre. I dessa länder krävs dock ökad beställarkompetens varför svenska stödaktörer som är intresserade av dessa marknader bör rikta in sig på att bygga funktionella marknader på dessa platser vilka i sin tur kan efterfråga svensk export.

På grund av studiens ringa tidsomfång (studien genomfördes mellan november 2022 och januari 2023) krävs ytterligare studier för att styrka de slutsatser som presenteras i rapport. Utöver detta identifierades andra intressanta områden för fortsatta studier. Exempelvis identifierades att aktörer som erbjuder finansiellt stöd ofta har dialoger med företag runtomkring finansieringsprocessen, varför en studie kring hur dessa dialoger kan bidra till ökad hållbarhet i exportaffären eller i det exporterande företaget skulle vara intressant. Utöver detta vore det intressant att studera den indirekta påverkan som utbudet av stödaktiviteter har på svenska exporterande företag eftersom ett brett erbjudande inom hållbart exportstöd kan indirekt påverka företags strategiska arbete utan att de deltar i stödaktiviteter.