Syftet med den studie som presenteras i föreliggande rapport har varit att bidra till förståelsen för hur mobilisering sker för att skapa samhällsstrukturer i samband med storskaliga investeringar för grön industrialisering. Fokus riktas mot strategier och initiativ genom den offentliga sektorn, där särskilt kommunens agerande står i fokus. Diskussionen i rapporten utgår från en empirisk studie av insatser för att utveckla samhällsstrukturer i Skellefteå i samband med etableringen av en industrianläggning för batteriproduktion. Det här är ett exempel på en mycket snabb etablering som innebär en radikal samhällsomvandling. Det konkreta sammanhanget för studien utgörs av följeforskning inom ett projekt med titeln: ”Förstudie Regionala Flaggskeppsprojekt” som har haft stöd från Vinnova (2021–0463). Titeln för forskningsprojektet kopplar till användning av begreppet ”flaggskeppsinitiativ” genom EU:s strategiska visioner för utveckling. Sådana syftar på storskaliga och sektorsövergripande insatser. 

Till stöd för målsättningen att identifiera lärdomar från processen för etableringen av batterifabriken i Skellefteå analyseras resultatet utifrån en modell med benämningen ”territoriell governance”. Det är en modell för samhällsutveckling som har utformats i skärningspunkten mellan policy inom EU:s sammanhållningspolitik och forskningen inom fältet för regional utveckling. Modellen tar sin utgångspunkt i det decentraliserade regionala utvecklingsansvaret samtidigt som den integrerar betydelsen av flernivårelationer, och mer konkret beroendeförhållanden som råder mellan regionen/kommunen, staten och EU. Modellen understryker en platsbaserad logik och därmed att insatser för regional/lokal utveckling ska utformas enligt platsens förutsättningar.

Rapporten betonar tre övergripande slutsatser. Den första slutsatsen tar sin utgångspunkt i den decentraliserade processen som sker på den regionala/lokala nivån för att driva utveckling. Den diskussionen lyfter fram hur föreställningar, aktörskap och samverkan samspelar för lokala processer med påverkan på lokal utveckling. Skellefteå kommuns visionsarbete framstår som en samlande process för att formulera en grund för en gemensamma föreställning om vad som är önskvärt och möjligt för den lokala utvecklingen. Gemensamma föreställningar underlättar samverkan och påverkar hur legitimitet skapats. Legitimitet i kombination med tillgängliga resurser ger grund för aktörskap. I samband med etableringen av batterifabriken i Skellefteå finns det många exempel på aktörskap, exempelvis för att investera i mark och byggnation och för att skapa organisering för utbildning. 

Den andra slutsatsen handlar om att det decentraliserade utvecklingsarbetet är beroende av interaktion i flernivåsystemet för politik och planering. Nivåerna som det här syftar på omfattar EU, staten och den regionala/lokala nivån. Det sker intensiva dialoger både ”top-down” och ”bottom-up” med påverkan på hur det decentraliserade arbetet kan få effekter. 

Den tredje slutsatsen pekar på att frågor för regional/lokal utveckling i samband med sådana här storskaliga investeringar, som batterifabriken i Skellefteå utgör, behöver betraktas ur ett brett samhällsperspektiv. Mer konkret omfattar mobiliseringen för regional/lokal utveckling i sådana här fall insatser inom markfrågor, bostäder, infrastruktur, utbildning, inflyttning, integration, och mycket mer; samt behov av att föra dialoger med civilsamhället, medborgarna och de befintliga företagen.