Kunskap är ett svårfångat begrepp, som har sysselsatt mänskligheten i flera tusen år. Även om det är svårt att avgränsa och definiera är det centralt för att beskriva skola och utbildning. I grund- och gymnasieskolans uppdrag ingår exempelvis kunskapskrav, som eleverna kan uppnå på olika nivåer, och ett av lärarens uppdrag handlar om att mäta i vilken utsträckning detta åstadkoms. För att elever ska kunna röra sig mot utbildningens målsättningar behövs miljöer, platser för lärandet, som frambringar ändamålsenliga lärandeprocesser. Det här kapitlet argumenterar i korthet för att detta innebär och kräver lärande i och utanför skolan utifrån förståelse för kunskapsbegreppets hantering i utbildningens uppdrag. Att ta kunskapsbegreppet på allvar handlar om att lärandet i skolan behöver organiseras så att aktiviteter i klassrum får en förbindelse till natur och samhälle i bred mening. Förbindelserna är väsentliga, men hur kan de åstadkommas?