Tidigare studier har visat att både kommuner och län i Sverige utvecklas olika. Men hur jämn eller ojämn tillväxten är för kommuner inom samtliga län saknas det i allt väsentligt studier om. Med kommunal tillväxt avses i den här studien kommunernas befolknings- och medianinkomstutveckling. Hur jämlik utvecklingen är i dessa avseenden studeras genom att se till skillnader mellan kommuner inom enskilda län. Om kommunernas befolkningsutveckling är lika hög (eller låg) i ett län anses befolkningstillväxten i länet vara jämlik. I studien kartläggs övergripande mönster i befolknings- och inkomstutvecklingen i relation till kommunernas geografiska läge inom länen. I vilken sorts kommuner växer och vilken sorts kommuner krymper befolkningen och medianinkomsten i länen? Skiljer sig sådana mönster åt mellan Sveriges olika län? 

För att studera hur jämlik eller ojämlik befolknings- och inkomst-utvecklingen är har vi delat in kommunerna i varje län delats i tre kategorier. Kategori 1 (K1) består av den befolkningsmässigt största kommunen. Kategori 2 (K2) är de kommuner närmast den befolkningsmässigt största kommunen. Kategori 3 (K3) är de geografiskt mer avlägsna kommunerna i länet. Vi har definierat kommunerna som mer avlägsna eller inte beroende på om det tar mer eller mindre än 45 minuter att åka dit med bil från länets befolkningsmässigt största kommun. 

Resultaten visar intressanta förändringar under åren 1992–2022. Överlag har folkmängden ökat i landets K1- och K2-kommuner. Däremot har K3 haft en stagnerande utveckling. Dagens läge, där K1 är den mest folkrika kategorin av kommuner, står i kontrast mot att K3 var den mest folkrika kategorin av kommuner 1992. Däremot har medianinkomstutvecklingen varit mer jämlik för alla kategorier av kommuner. 

Inom länen finns således betydande skillnader i befolkningstillväxt, men hur jämn befolkningsutvecklingen är varierar också stort mellan länen. Län med lika stor befolknings- och medianinkomsttillväxt i länet som helhet, såsom Jönköping och Örebro, visar på helt olika utveckling mellan de tre kommunkategorierna. 

Dessa resultat väcker tre övergripande frågor till liv: Varför är det så stora skillnader i framför allt befolkningstillväxt inom länen? Varför varierar de skillnaderna i sin tur så mycket mellan länen? Borde någon aktör ha till uppgift att motarbeta de här skillnaderna och i sådana fall vem? De frågorna diskuteras i rapportens avslutande kapitel och resulterar bland annat i förslag på fortsatt forskning om de strukturer som potentiellt ligger till grund för de skillnader som rapporten identifiera