Domineras skolundervisningen av en baklängespedagogik? Ja, när betygskriterierna förvandlas till kunskapsmål kan man fråga sig det. Bakgrunden är den målstyrning som infördes i skolan på 1990-talet.
Mål för offentlig verksamhet har funnits länge, men de har blivit ett allt viktigare styrmedel under de senaste decennierna. För skolans del gick målstyrningen hand i hand med marknadsutsättningen: staten satte målen – i synnerhet kraven för ”godkänd” – och lät sedan skolorna bestämma hur de skulle uppnås. Men målstyrning är ett på samma gång tydligt och diffust begrepp. Och trots att reformen knappast har levt upp till förhoppningarna, förblir målstyrningen en grundbult i skolpolitiken.
Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Utbildningsforskaren Magnus Hultén skriver om målstyrningens avigsidor i skolan.
Del av en uppsättning av 6 skrifter som ges ut tillsammans i en box under namnet "Misslyckat?", se https://libris.kb.se/bib/5pcsfb133vm2m0lq