I denna studien undersöker vi hur eurocentrism tar form i historieläroböcker på högstadienivå. Arbetet presenterar tre frågeställningar och för att besvara dessa har vi använt oss av befintlig forskning som tagits fram genom en systematisk litteraturanalys. Frågeställningar behandlar de eurocentriska tendenser forskningen hittar i historieläroböcker, hur den riskerar att påverka undervisningen och vilka strategier skolan kan använda för att arbeta mot en interkulturell historieundervisning. Den tidigare forskningen har bearbetats med en innehållsanalys och genom analysmetoden skapades fyra kategorier för att besvara frågeställningen. De eurocentriska tendenserna som hittades var olika typer av vinklade representationer, felaktig historisk information och förskjutning av ansvar från historiska aktörer. Påverkan som riskerar att komma till följd av en eurocentrisk undervisning är att elever får ett "vi" och "dem"-perspektiv på historien och det riskerar att förvränga deras identitetsskapande process i samband med historia. Med den sista frågeställningen så togs det fram en punktlista med fyra olika strategier och åtgärder som kan tillämpas för att motverka eller arbeta runt en eurocentrisk historieundervisning.