This study examines the relationship between macroeconomic factors and food inflation in Sweden, with a particular focus on how different shocks affect the producer and consumer price indices for food (PPI-L and CPI-L). Using a structural VAR-model, the effects of money supply, interest rates, exchange rates, energy shortages, and unemployment on food prices is studied, with the sample period 2000–2024, based on monthly data. The results show that exchange rate fluctuations have immediate effects on both PPI-L and CPI-L, while energy shortages affect producer prices in the longer term and subsequently consumer prices. Monetary policy variables have more limited effects, suggesting that traditional tools such as interest rate adjustments have low accuracy in this sector. The findings indicate that exchange rate changes and energy shortages are the primary drivers of food inflation, while monetary policy tools have limited impact. These insights have important implications for economic policy, as traditional rate hikes may be ineffective against cost driven inflation in the food sector. The study therefore suggests that inflation management could benefit from include measures for currency stability, energy investment, and strengthened food supply. By highlighting these connections, this thesis contributes to a deeper understanding of how food prices can be managed in practice, thereby reinforcing Swedish inflation policy in a globally uncertain time.

Denna studie undersöker sambanden mellan makroekonomiska faktorer och livsmedelsinflation i Sverige, med särskilt fokus på hur olika chocker påverkar producentrespektive konsumentprisindex för livsmedel (PPI-L och KPI-L). Med hjälp av en strukturell VAR-modell analyseras effekterna av penningmängd, ränta, växelkurs, energibrist och arbetslöshet på livsmedelspriser under perioden 2000–2024, baserat på månadsdata. Resultaten visar att växelkursförändringar har omedelbara effekter på både PPI-L och KPI-L, medan energibrist påverkar producentpriser på sikt och därefter konsumentpriser. Penningpolitiska variabler har mer begränsade effekter, vilket antyder att traditionella verktyg som räntejusteringar har låg träffsäkerhet i denna sektor. Resultaten pekar på att valutakursförändringar och energibrist är de främsta drivkrafterna bakom livsmedelsinflationen, medan penningpolitiska verktyg har begränsad effekt. Dessa insikter har viktiga implikationer för den ekonomiska politiken, då traditionella räntehöjningar kan vara ineffektiva mot kostnadsdriven inflation. Studien föreslår därför att framtida inflationsbekämpning bör inkludera åtgärder för valutastabilitet, energiinvesteringar och stärkt livsmedelsförsörjning. Genom att belysa dessa kopplingar bidrar uppsatsen till en djupare förståelse av hur livsmedelspriser kan hanteras i praktiken och därmed stärka svensk inflationspolitik i en globalt osäker tid.