Transporter står för en betydande del av Sveriges växthusgasutsläpp. För att minska den negativa miljöpåverkan från transporter behöver bland annat de fossila bränslena ersättas med miljövänligare alternativ, där ett lovande exempel är fossilfri vätgas. Fossilfri vätgas har under en längre tid lyfts fram som en alternativ lösning och genom historien har försök till att introducera grön vätgas i energisystemet gjorts, men utan något större genombrott. De senaste åren har många länder satsat stort på förnybar vätgas i syfte att minska deras användning av fossila bränslen. EU har även infört flera mål för att öka användningen av grön vätgas i medlemsländerna. Sverige har dock hamnat efter i denna utveckling och det finns mycket som hindrar vätgasutvecklingen.

Denna studie syftar till att ge en bredare förståelse för hur grön vätgas kan integreras i den svenska transportsektorn och de hinder som måste övervinnas för att möjliggöra en ökad användning i tunga lastbilar. Studien utgår från frågeställningarna: 1) Vilka är vätgasens för- och nackdelar som bränsle i tunga lastbilar? 2) Hur ser utvecklingen av vätgasanvändningen i tunga lastbilar ut? 3) Vilka är de viktigaste hindren som begränsar en bredare användning av grön vätgas i tunga lastbilar? 4) Hur kan de identifierade hindren övervinnas för att möjliggöra en bredare introduktion av grön vätgas i tunga lastbilar? Frågeställningarna har angripits genom en studie som är baserad på analys av relevant/aktuell litteratur och intervjuer med experter och intressenter. De intervjuade inom vätgasbranschen, arbetar bland annat med utveckling avvätgasfordon, tankstationer och produktion av grön vätgas.

 Studiens resultat visar att vätgaslastbilar har flera fördelar jämfört med batterielektrifierade lastbilar, till exempel längre räckvidd, högre lastkapacitet och kortare tankningstid. Detta gör vätgas bättre lämpad för långväga transporter medan batterielektrifierade lastbilar passar bättre för kortare transporter. Vätgaslastbilar har även en liknande prestanda som en diesellastbil, viket gör det till ett bra alternativ. Andra fördelar är att vätgas är mer miljövänligt än diesel och kan produceras lokalt. Utmaningar är dock att vätgas ofta ses som farligare bränsle jämfört medalternativen samt att vätgasfordon har en sämre energieffektivitet jämfört med batterielektrifierade fordon. 

I jämförelse med vissa andra länder i världen ligger Sverige efter när det gällervätgasutvecklingen och Sverige är ett av få länder som saknar en politiskt beslutad vätgasstrategi. Detta beror inte minst på att fokus när det gäller alternativa drivmedel snarare legat på batterielektrifiering. Likt andra länder introduceras fler vätgasprojekt och satsningar på vätgastankstationer även i Sverige. De viktigaste hindren för bredare användning av grön vätgas är begränsat utbud, låg efterfrågan, höga kostnader, bristande kunskap, regulatoriska hinder och hinder kopplat till elsystemet. Dessa hinder skulle kunna övervinnas genom bland annat mer omfattande ekonomiskt stöd, utbildning samt förbättrad samordning av olika delar av värdekedjan för att skapa bättre förutsättningar, i form av exempelvis stordriftsfördelar i samband med produktion av grön vätgas.