Bakgrund: Digitalisering är en central del av samhällets infrastruktur idag. Revisionen är inte ett undantag, det har skett en förändring från manuell och traditionell revision till en ökande digital sådan. Vid en ökande digitalisering uppstår utmaningar i efterlevnaden av regler, standarder och praxis. I takt med utvecklingen är det viktigt att revisorn utvidgar sina kunskaper i hanteringen av digitala verktyg för att säkerställa en god revisionskvalitet. Det finns begränsad forskning om hur digitala verktyg används i revisionen, hur det påverkar revisionskvalitet och revisorns arbete, samt vilka utmaningar som revisionen har framför sig. Denna uppsats vill bidra med mer kunskap om hur digitala verktyg och AI implementeras i revisionsprofessionen.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorerna i dagsläget tillämpar AI och andra digitala verktyg i revisionsprocessen samt hur dessa påverkar revisionskvaliteten.

Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ forskningsstrategi där det har utförts semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Analysen genomförs med en deduktiv ansats med induktiva inslag.

Slutsats: Uppsatsens resultat visar att revisionsprocessen befinner sig under en stor digital omvandling. Empirin visar att digitala verktyg används genom hela revisionsprocessen med tyngdpunkt i planerings- och granskningsfaserna. Digitaliseringen och AI har påverkat revisionsprocessen och revisionskvaliteten positivt genom ökad standardisering, effektivisering och noggrannhet. Uppsatsen visar också att det finns utmaningar som exempelvis fortsatt professionell skepsis, teknisk förståelse och kundkännedom.

Introduction: Digitalisation is a central component of today's societal infrastructure. Auditing is no exception - there has been a shift from manual and traditional auditing to an increasingly digital approach. As digitalization progresses, challenges arise in complying with regulations, standards, and established practices. In line with these developments , it is important for auditors to broaden their knowledge on handling digital tools to ensure high-quality audits. Research on how digital tools are used in auditing, their impact on audit quality and the auditor´s work, as well as the challenges facing the profession, is limited. This thesis aims to contribute further knowledge regarding the implementation of digital tools and AI within the auditing profession.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how auditors currently apply AI and other digital tools in the audit process, and how these affect audit quality.

Method: The paper is based on a qualitative research strategy in which semi-structured interviews were conducted to collect the empirical data.The analysis is carried out using a deductive approach with inductive elements.

Conclusion: The results of the thesis show that the audit process is undergoing a significant digital transformation. Empirical evidence indicates that digital tools are utilized throughout the entire audit process, with a particular emphasis on the planning and review stages. Digitalization and AI have positively influenced both the audit process and audit quality through increased standardization, efficiency, and accuracy. The paper also demonstrates that there are challenges, such as continued professional skepticism, technical understanding, and client knowledge.