Denna slutrapport från EMMUNE-projektet fokuserar på hur kunskap om interaktioner mellan naturhändelser kan användas för att förbättra beredskap och respons i det svenska räddningssystemet. Projektet pågick mellan 2019 och 2025 och finansierades av MSB och Formas. Det omfattar fyra delstudier.

Den första delstudien utvecklade ett nationellt ramverk för att identifiera och klassificera interaktioner mellan naturhändelser i Sverige. Genom analys av litteratur, myndighetsdata och expertworkshops identifierades 77 parvisa interaktioner, särskilt kopplade till värmeböljor, kraftig nederbörd, översvämningar och skogsbränder. Dessa interaktioner kategoriserades enligt ett ramverk som inkluderar kaskadeffekter, förändrad predisposition, ökad risk och samtidiga utbrott.

Den andra delstudien analyserade behovet av beslutsstöd för hantering av denna typ av händelser, genom intervjuer med aktörer som räddningstjänst, MSB och länsstyrelser. Med hjälp av aktivitetsteori identifierades 13 motsättningar i planerings- och beslutsaktiviteter, vilket tydliggjorde behovet av beslutsstödsverktyg för resursplanering och hantering av komplexa händelser.

De två avslutande delstudierna utvecklade och testade datorbaserade beslutsstödsverktyg. Det första verktyget optimerar placeringen av flygande brandbekämpningsresurser baserat på brandriskprognoser. Det andra fördelar resurser för översvämningsskydd utifrån samhällsvärde och prognosdata. Båda verktygen visade god prestanda och användbarhet i simuleringar och utvärderingar med slutanvändare.

Rapporten bidrar både vetenskapligt och praktiskt genom att kombinera klimatrelaterad riskforskning med konkret utveckling av beslutsstöd. Den visar hur evidensbaserad kunskap om naturhändelsers interaktioner kan operationaliseras i verktyg som stärker samhällets förmåga att hantera framtida klimatrelaterade kriser.