This study explores how menstruation affects secondary school students’ experiences in the Swedish school environment and how societal norms and institutional structures (and silences) shape their expressions and understandings. Grounded in Critical Menstruation Studies, body-focused feminist theories, stigma theory, and the concept of the hidden curriculum, the paper analyses interview data from nine cisgender girls in grades 8–9 at a municipal school in Östergötland, Sweden. Using discourse analysis, the research highlights how students both challenge and reproduce dominant norms around menstruation. The findings reveal recurring patterns shaped by institutional and commercial influences, as well as personal insights into the body, identity, intimacy and relations. Participants described menstrual education as severely lacking in both primary and secondary school.

Denna studie undersöker hur menstruation påverkar högstadieelevers erfarenheter i den svenska skolmiljön och hur samhälleliga normer och institutionella strukturer (och tystnader) formar deras uttryck och förståelser. Med utgångspunkt i Critical Menstruation Studies, kroppsinriktad feministisk teori, stigmateori samt begreppet den dolda läroplanen analyseras intervjudata från nio cistjejer i årskurs 8–9 på en kommunal skola i Östergötland. Genom en diskursanalytisk ansats belyser studien hur elever både utmanar och reproducerar dominerande normer kring menstruation. Resultaten visar återkommande mönster präglade av institutionella och kommersiella influenser, liksom personliga insikter om kroppen, identitet, intimitet och relationer. Deltagarna beskrev menstruationsundervisningen som mycket bristfällig i både grundskolans tidigare och senare år.