BÖRjA-projektet har haft som övergripande syfte att utveckla kunskap och lösningar som främjar cirkulära materialflöden och ökad resurshushållning inom bygg- och anläggningssektorn. Projektet har samlat 23 aktörer från hela värdekedjan, från rivning och byggande till återbruk, återvinning, digitalisering och policyutveckling och tagit sig an tre huvudsakliga case: nybyggnad, renovering och rivning. Projektet har även organiserats kring fem arbetspaket för att fånga systemperspektivet och integrera lösningar i både praktik och styrning. Tre av dem följer ett byggprojekts tidslinje: strategisk planering, genomförande och uppföljning av projekt, samt två mer övergripande: affärsmodellslabb och policylabb. En central utgångspunkt har varit att logistik är en av de största flaskhalsarna för att möjliggöra praktisk cirkularitet och därmed skala cirkulära lösningar. Genom analyser av materialflöden, tester av sortering, samt processkartläggning, har projektet visat att effektiv materialhantering, är avgörande för att minska onödigt spill och öka återbruksgraden. Specifika materialflöden såsom mineralull, plast, betong och textilmattor har studerats i detalj. Resultaten visar att materialens cirkularitetspotential påverkas av deras hantering, lagringsförhållanden, dokumentation och tillgång till digitala system för uppföljning. En viktig insikt är att återbruk och återvinning förutsätter tidig planering och samordning. Många av de problem som identifierats, t.ex. att material klassas som avfall, att returflöden blandas eller att spårbarheten förloras, uppstår när planering av materialflöden inte integreras i projektets tidiga faser. Här har rollen som "resursgeneral" lyfts fram som en möjlig ny funktion för att samordna inköp, användning och returflöden i ett projekt. Datadelning och digital spårbarhet är andra centrala områden där brister försvårar cirkulära flöden. Projektet har utvecklat och testat en processmodell för återbruk, genomfört intervjuer med aktörer om digitaliseringsbehov, och identifierat utvecklingsområden för systemstöd. Bättre informationsstruktur, gemensamma kravställningar och mer integrerade planeringsverktyg är nödvändiga för att möjliggöra spårbara och resurseffektiva flöden. Affärsmodellslabbet i projektet har visat att cirkulära affärsmodeller kräver samverkan, förtroende och gemensamma drivkrafter. Ingen aktör kan driva omställningen ensam, det behövs fokalföretag och nätverk som agerar sammanhållande. Samtidigt är det nödvändigt att dagens affärslogiker utvecklas, t.ex. så att det finns incitament för att välja återbrukat material och att osäkerhet i utbudet inte straffar entreprenörer ekonomiskt. Policylabbet pekar på behovet av tydligare styrmedel, både i form av ekonomiska incitament, krav vid upphandling och harmonisering av kommunala tolkningar av byggregler. Ett flertal policyförslag har formulerats varav följande prioriteras; En ansvarig för cirkulariteten finns i alla skeden i alla projekt, Samtliga kontrollplaner vid rivning över en viss kontraktsumma för entreprenaden ska följas upp, samt att allt material som transporteras ska ha ett digitalt produktpass där aktuell cirkularitetsgrad framgår. Sammanfattningsvis visar BÖRjA-projektet att övergången till cirkulära materialflöden inom byggsektorn kräver systemförändringar på flera nivåer: nya logistiklösningar, integrerad planering, digital infrastruktur, innovativa affärsmodeller och policyutveckling. Projektet har bidragit till att identifiera och testa lösningar som kan skala upp återbruk och effektivisera resurshantering med minskad klimatpåverkan som resultat.