Bedömning är en viktig del av all pedagogisk verksamhet, så också inom folkhögskolan. Här finns en relativt stor frihet med begränsad styrning, och ”folkhögskolesamhället” har en ambition att skapa jämlika relationer mellan lärare och deltagare. Inom folkbildningstraditionen ryms också idéer om att det är bildningsresan och den personliga utvecklingen som är det centrala. Det kan därför tyckas märkligt att någon i ett sådant sammanhang ska ha rätten att bedöma andras prestationer. Men trots det bedöms kunskap även här, till viss del på liknade sätt som inom andra utbildningsformer, men också baserat på helt andra värden.