The aviation industry faces the urgent challenge of reconciling projected traffic growth with stringent climate targets, including the European Union’s goal of climate neutrality by 2050. While techno-logical innovations such as sustainable aviation fuels and hydrogen propulsion are critical for long-term decarbonization, their near-term impact remains limited. In this thesis, we address the immediate opportunity of improving the environmental efficiency of aircraft arrival operations in Terminal Manoeuvring Areas (TMAs), where congestion and complex sequencing often lead to excess fuel burn, emissions and noise.

Existing research has demonstrated the benefits of Continuous Descent Operations (CDOs) and structured arrival procedures such as Point Merge (PM). However, for TMA performance evaluations, cur-rent practices are limited in real-world assessments of environmental efficiency beyond Carbon Dioxide (CO2). In terms of optimization of the arrival operations, the exploration of dynamic PM usage and early speed adjustments as a sequencing tool, integrated within the optimization framework, remains relatively unexplored. Furthermore, most optimization frameworks do not fully integrate arrival and departure scheduling in mixed-mode runway environments.

The thesis addresses four key research questions: (1) What are the environmental benefits of using fuel-efficient CDOs within TMA and how to quantify them? (2) How to evaluate the arrival aircraft performance within TMAs implementing PM procedures? (3) Can the performance of current operations in a TMA where PM is implemented be improved by using optimization? (4) How can speed adjustment during cruise and descent be used, with or without combining it with PM procedures, to safely separate and sequence arriving flights? The overarching aim is to develop methodologies for assessing and optimizing arrival operations to reduce fuel consumption, emissions and noise while maintaining safety and capacity.

The research combines data-driven performance evaluation with mathematical optimization. We use real-world Automatic Dependent Surveillance Broadcast (ADS-B) trajectory data from the OpenSky Network, together with meteorological data from ECMWF ERA5 and the performance modeling capabilities of EUROCONTROL BADA, to quantify inefficiencies in current operations. For optimization, we develop a Mixed-Integer Programming (MIP)-based framework to assign conflict-free, fuel-efficient arrival routes and descent profiles, incorporating wake turbulence separation and runway scheduling constraints. We perform case studies at Dublin and Oslo-Gardermoen airports, both operating with PM procedures.

Empirical analysis reveals substantial inefficiencies in current TMA operations, with level-flight segments contributing significantly to excess fuel burn. Our studies show that CDOs reduce fuel consumption and noise exposure, although Carbon Monoxide (CO) and Hydrocarbon (HC) emissions may increase under idle-thrust conditions. Optimization results demonstrate that dynamic PM usage and early speed adjustments improve horizontal and vertical efficiency, reduce time in TMA and decrease fuel burn compared to actual operations.

Operational improvements in arrival management can deliver immediate environmental benefits, complementing long-term technological solutions. The proposed frameworks support SESAR and NextGen objectives for greener TMAs and are adaptable to future contexts, including Urban Air Mobility (UAM). By integrating rigorous performance evaluation with advanced optimization, this thesis provides actionable insights for reducing aviation’s environmental footprint while enhancing predictability.

Flygindustrin står inför den akuta utmaningen att förena prognostiserad trafikökning med strikta klimatmål, inklusive EU:s ambition om klimatneutralitet till år 2050. Även om tekniska innovationer såsom hållbara flygbränslen och vätgasdrift är avgörande för långsiktig avkarbonisering, är deras kortsiktiga effekt begränsad. Denna avhandling adresserar den omedelbara möjligheten att förbättra den miljömässiga effektiviteten bland ankommande flygplan inom terminalområden (TMA), där trängsel och komplex sekvensering ofta leder till ökad bränsleförbrukning, utsläpp och buller.

Tidigare forskning har visat fördelarna med Continuous Descent Operations (CDOs) och strukturerade ankomstprocedurer såsom Point Merge (PM). För utvärdering av TMA-prestanda är dock nuvarande metoder begränsade när det gäller studier av miljöeffektivitet bortom koldioxid (CO2). Vid optimering av ankomstoperationer ¨ar användningen av dynamisk PM och tidiga hastighetsjusteringar som sekvenseringsverktyg, integrerade i optimeringsramverket, relativt outforskat. Dessutom saknar de flesta optimeringsramverk en fullständig integrering av ankomst- och avgångsschemaläggning i miljöer med blandad bananvändning.

Avhandlingen behandlar fyra centrala forskningsfrågor: (1) Vilka är de miljömässiga fördelarna med bränsleeffektiva CDO:er inom TMA och hur kan de kvantifieras? (2) Hur kan prestandan för ankommande flygplan i TMA med PM-procedurer utvärderas? (3) Kan prestandan för nuvarande operationer i ett TMA med PM förbättras genom optimering? (4) Hur kan hastighetsjustering under marsch och sjunk användas, med eller utan kombination med PM, för att säkert separera och sekvensera ankommande flyg? Det övergripande målet är att utveckla metoder för användning till att utvärdera och optimera ankomstoperationer, för att minska bränsleförbrukning, utsläpp och buller, samtidigt som säkerhet och kapacitet bibehålls.

Forskningen kombinerar datadriven prestandautvärdering med matematisk optimering. Vi använder verkliga ADS-B-flygdata från OpenSky Network, meteorologiska data från ECMWF ERA5 samt EUROCONTROL:s BADA-modell för att kvantifiera ineffektivitet i nuvarande operationer. För optimering utvecklar vi ett Mixed-Integer Programming (MIP)-baserat ramverk för att tilldela konfliktfria, bränsleeffektiva inflygningsvägar och sjunkprofiler, med hänsyn till separation på grund av turbulens från vingspetsvirvlar och begränsningar i banschemaläggning. Fallstudier genomförs vid Dublin och Oslo-Gardermoen, båda med PM-procedurer.

Empiriska analyser visar betydande ineffektivitet i nuvarande TMA-operationer, där planflygsegment bidrar avsevärt till ökad bränsleförbrukning. Våra studier visar att CDO:er minskar bränsleförbrukning och bullerexponering, även om utsläpp av kolmonoxid (CO) och kolväten (HC) kan öka vid motortomgång. Optimeringsresultaten visar att dynamisk PM-användning och tidiga hastighetsjusteringar förbättrar både horisontell och vertikal effektivitet, minskar tid i TMA och reducerar bränsleförbrukning jämfört med faktiska operationer.

Operativa förbättringar i ankomsthantering kan ge omedelbara miljöfördelar och komplettera långsiktiga tekniska lösningar. De föreslagna ramverken stödjer SESAR- och NextGen-målen för grönare TMA och är anpassningsbara till framtida kontexter, inklusive Urban Air Mobility (UAM). Genom att integrera rigorös prestandautvärdering med avancerad optimering ger denna avhandling handlingsbara insikter för att minska flygets miljöpåverkan och samtidigt förbättra förutsägbarheten.