I samband med att den kyrkoantikvariska inventeringen av äldre boksamlingar i Linköpings stifts församlingar avslutades i december 2019, uppkom frågan hur de data som framtagits vid genomlysningarna bäst skulle tas tillvara. Projektet hade då pågått i två år, och under arbetets gång hade ett omfattande, och bitvis helt okänt material av kulturhistoriskt värde och med hög forskningspotential blottlagts.

Våren 2020 inleddes en uppföljning av projektet Kyrkornas böcker, som vid samma tid rönt viss medial uppmärksamhet, bland annat via ett reportage i Vetenskapsradion historia. Genom ett samarbete mellan projektet och Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) skapades databasen Kyrkornas böcker som sjösattes i maj 2021 genom förlaget LiU Electronic Press.

Samma år inleddes ett nytt kyrkoantikvariskt bokinventeringsprojekt, denna gång i Växjö stift, där kompetens lånades in från Linköping. Därvid uppkom frågan om inte även data från denna inventering, och från andra stift som har genomfört eller planerar att genomföra liknande inventeringar, borde kunna inlemmas i den befintliga databasen och göras sökbara. Diskussionerna fortgick mellan LiUB och Linköpings stift, och 2023 beviljades medel från den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE) till ett nationellt kunskapsutvecklingsprojekt om det kyrkliga kulturarvet, i syfte att bygga en databas som på sikt är tänkt att bli rikstäckande.

I projektet ingår, förutom LiUB och Linköpings stift, stiftsorganisationerna i Växjö, Skara, Strängnäs och Stockholm, som alla genomfört genomlysningar av kyrkornas boksamlingar i sina pastorat.