Examensarbetets syfte är att undersöka vilka erfarenheter speciallärare, lärare och rektorer har gällande arbetet med övergången mellan förskola och anpassad grundskola. Den frågeställning som besvaras är: Vilka är speciallärarnas, lärarnas och rektorernas erfarenheter av arbetet med övergången mellan förskola och anpassad grundskola? Övergång mellan skolformer är avgörande händelser i ett barns liv. Övergången innebär bland annat att barnet ska möta nya miljöer, skapa nya relationer och erfara nya sätt att lära. I Sverige är förskolan inkluderande vilket innebär att alla barn, med eller utan en intellektuell funktionsnedsättning eller annan svårighet, går i samma förskola. I examensarbetet har en kvalitativ metod med intervjueranvänts och analysverktyget som har tillämpats är tematisk analys. För att besvara frågeställningen har intervjuer med speciallärare, lärare och rektorer på anpassade grundskolor i fem kommuner genomförts. Det teoretiska perspektivet som examensarbetet tar sin utgångspunkt i är Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell. Resultatet visar att övergången från förskola till anpassad grundskola för barn med en intellektuell funktionsnedsättning ser olika ut i kommunerna. De teman som framkom var arbetsgång med egna lösningar, överlämningar i flera steg, iordningställa miljöer och trygga vårdnadshavare ger trygga elever. Förskoleklassen finns inte i skolformen anpassad grundskola, någrakommuner har därmed startat olika typer av resursskolor som fungerar som förskoleklasserinom den anpassade grundskolan. Exempel på rutiner och strategier som informanterna (lärarna och rektorerna) upplever som framgångsrika vad gäller övergången från förskola till anpassad grundskola är igenkänning, relationer och att låta det ta tid. En annan framgångsfaktor som informanterna lyfter är en ömsesidig kommunikation med vårdnadshavarna. Detta får till följd attspeciallärare och lärare behöver lägga tid, energi och fokus på relationsbyggande. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka övergångsaktiviteter som gynnar elever med en intellektuell funktionsnedsättning mest.