Samhällskunskapslärare möter ständigt kontroversiella frågor i sin undervisning. Denna litteraturstudie undersöker detta ämne utifrån ett antal frågor. För det första: vilka frågor som lärare uppfattar som kontroversiella, hur undervisningen av dessa effektivt kan gå tillväga, och hur lärare kan använda dessa frågor i fostrandet av elever till aktiva demokratiska medborgare. Utifrån åtta artiklar som undersöker lärarperspektivet på ämnet, har dessa analyserats genom en tematisk analys. På resultatet appliceras en egenkonstruerad modell som bygger på teorier från Flensner och Stradling om olika förhållningssätt lärare använder i undervisning av kontroversiella frågor. Resultatet visar att lärare uppfattar frågor som kontroversiella baserat på om eleverna själva ser de som kontroversiella. Det visar även att lärare använder olika strategier i undervisning av frågorna där vissa väljer att undvika de helt, medan andra använder strategier som betonar det kontroversiella. Bland dessa lärare framhålls ofta representation för olika perspektiv som en strategi. Slutligen skildrar resultatet att många lärare ser demokratiuppdraget som ett av de främsta skälen till att undervisa om kontroversiella frågor. Hur detta kan uppnås beskrivs vara genom att lära eleverna kritisk granskning av andras och sina egna perspektiv för att sedan kunna ta ett mer medvetet ställningstagande.