I sin yrkesroll möter lärare och resurser inom anpassad grundskola många elever med olika förmågor. Förutom att undervisa eleverna som har en intellektuell funktionsnedsättning (IF) i skolämnen och sociala kompetenser, ska de även skapa förutsättningar för att eleverna ska få en medvetenhet om sina egna och andras villkor i ett demokratiskt samhälle. En medvetenhet som kan komma att bli betydelsefull i elevernas framtida sysselsättning som vuxna. När det gäller forskning om elevers egna upplevelser av utbildningen som funktionshindrad och vilka specialpedagogiska insatser de har haft genom skolgången är den begränsad. Under kvalitetsdialogen våren 2025 i en medelstor svensk kommun framkom att gymnasieelever uppvisar låg medvetenhet om sina funktionsnedsättningar och begränsad självständighet. Med det som bakgrund är syftet med studien att belysa elevers medvetenhet och insikt om sin diagnos, dess påverkan på vardagslivet samt dess betydelse för identitetsskapande. Studien avgränsades till diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (IF). Sex intervjuer med elever inom anpassad gymnasieskola genomfördes och analyserades genom tematisk analys, som resulterade i fem teman: Egentligen normala vanliga människor – reflektioner kring identitet efter besked om IF-diagnos; Vilka vore vi utan diagnos? – upplevda styrkor kopplade till IF; Leva som vanligt med IF – vardagslivets påverkan av att vara annorlunda; Att inte ingå i det vanliga – känslan av utanförskap; samt Insiktsfulla, förändringsbenägna och ser sin potential – idéer för framtida förbättringar. Resultatet diskuteras utifrån Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv (kompensatoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet) och relateras till tidigare forskning. Studien indikerar att rådande normer och värderingar behöver synliggöras och problematiseras för att möjliggöra förändring. Elever som bemöts med medvetna och målinriktade strategier uppvisar större insikt och ökad medvetenhet samt förmåga att bidra med konstruktiva lösningar. För att skapa likvärdiga livsvillkor krävs anpassningar som utgår från individuella erfarenheter och samtidigt bevarar elevers valmöjligheter och sociala delaktighet.

In their professional role, teachers and teacher assistants in the Swedish adapted school encounter many students with diverse abilities. In addition to teaching students with intellectual disabilities (ID) in academic subjects and social skills, they must also create conditions that enable the students to develop an awareness of their own and others’ circumstances in a democratic society. This awareness may become significant for the students’ future participation in work and other activities as adults. Research on students’ own experiences of education as individuals with disabilities, and the special educational support they have received throughout their schooling, is limited. During the quality dialogue in spring 2025 in a medium-sized Swedish municipality, it emerged that upper secondary students show low awareness of their disabilities and limited independence. Therefore, this study aims to shed light on students’ awareness and understanding of their diagnosis, its impact on everyday life, and its significance for identity formation. The study was delimited to the diagnosis of intellectual disability (ID). Six interviews with students in adapted upper secondary school were performed and analyzed using thematic analysis, resulting in five themes: “Basically normal ordinary people” – reflections on identity after receiving an ID diagnosis; “Who would we be without the diagnosis?” – perceived strengths linked to ID; “Living as usual with ID” – the impact of being different on everyday life; “Not part of the ordinary” – the feeling of exclusion; and “Insightful, willing to change, and seeing their potential” – ideas for future improvements. The results are discussed based on Nilholm’s three special education perspectives (compensatory-, critical-, and dilemma perspective) and related to previous research. The study indicates that prevailing norms and values need to be made visible and problematized to enable change. Students who are met with conscious and goal-oriented strategies show greater insight and increased awareness, as well as the ability to contribute constructive solutions. To create equal living conditions, adaptations must be based on individual experiences while preserving students’ choices and social participation.