The purpose of this thesis is to examine how organizational dependencies, legal frameworks and planning processes influence construction and demolition (C&D) waste circularity in the construction and demolition ecosystem. As global population growth continues to drive increasing demand for construction, society is constantly faced with more transport needs, more emissions and more resource use. In this context, the circular economy principles promise a potential way to mitigate this by promoting the reuse of construction and demolition materials. Existing studies have noted that the construction industry can implement the principles of the circular economy, but the progress in practice remains limited; as such, there is an overarching need to increase circularity in the construction sector. Previous studies have made important contributions by identifying a wide range of barriers influencing construction industry circularity—spanning regulation, organization, material quality, and information sharing. These barriers are not isolated phenomena; instead, they are deeply embedded within networks of actor dependences shaped by organizational structures and planning frameworks (legislation and planning processes). Advancing construction circularity, therefore, requires a comprehensive understanding of how actors relate to one another, coordinate across the organization, and collaborate. In addition, addressing legislative barriers requires not only examining the legislation itself but also understanding how this legislation interacts with the practical realities of industry actors.

Therefore, this study follows the research questions:

RQ 1: How do actors’ dependencies within the construction/demolition ecosystem influence the advancement of circularity

RQ 2: How do planning processes and legal frameworks affect the advancement of construction material circularity?

To answer these research questions, the study has followed a qualitative approach. The study is based on semi-structured interviews, surveys, documents, and observations.

The thesis argues that dependencies are not static but dynamic over a project timeline, and that a limited understanding of shifting dependencies across organizational levels and actors (which is fluid) creates bottlenecks to advancing construction circularity. Internal fragmentation and knowledge gaps regarding material quality hinder strategic decision-making. To address these challenges, investment in material digital passports and better internal collaborations will enable increased circularity. For increased reuse, pre-construction and post-construction should be considered with utmost importance. Furthermore, existing legislation is too abstract to drive circularity in the construction industry; advancing construction circularity will depend on specific, strong, and aligned EU-level rules. The presence of multiple policy documents, and municipalities navigating this, creates complexity that challenges actors in the reuse of (C&D) waste. Overall, this study extends ecosystem theory to the complex, project-based context of C&D waste management and offers managers and policymakers a diagnostic tool to identify critical dependencies before projects begin, thereby increasing circularity. In addition, the thesis identified a governance gap in circularity implementation, evidenced by the absence of a dedicated role for C&D waste management at the municipal level.

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur organisatoriska beroenden och planeringsramverk påverkar cirkularitet i byggsektorn. I takt med att den globala befolkningen växer och driver på en ökande efterfrågan på byggande, står samhället inför ett ständigt växande behov av transporter, ökade utsläpp och ökande resursanvändning. I detta sammanhang erbjuder den cirkulära ekonomins principer ett möjligt sätt att hantera dessa utmaningar genom att främja återanvändning av bygg- och rivningsmaterial. Tidigare studier har visat att byggbranschen har möjlighet att tillämpa principerna för cirkulär ekonomi, men att utvecklingen i praktiken fortfarande är begränsad. Därför finns ett övergripande behov av att öka cirkulariteten i sektorn. Forskningen har också bidragit genom att identifiera ett brett spektrum av hinder som påverkar cirkulariteten; från reglering och organisation till materialkvalitet och informationsdelning. Dessa hinder är dock inte isolerade företeelser; de är djupt inbäddade i nätverk av aktörsberoenden som formas av organisatoriska strukturer och planeringsramverk (lagstiftning och planeringsprocesser). Att driva på cirkularitet i byggandet kräver därför en bred förståelse för hur aktörer förhåller sig till varandra, koordinerar inom och mellan organisationer, samt samarbetar. Utöver detta innebär arbetet med att hantera lagstiftningsrelaterade hinder inte bara att granska själva lagstiftningen, utan också att förstå hur den interagerar med branschens praktiska verklighet.

Denna licentiatavhandling bygger därför på följande forskningsfrågor:

FF 1: Hur påverkar beroenden mellan olika aktörer i bygg- och rivningsprojekt möjligheterna att öka cirkulariteten?

FF 2: Hur påverkar dagens planeringsprocesser och lagstiftning arbetet med att återanvända material?

För att besvara forskningsfrågorna bygger avhandlingen på intervjuer, enkäter, dokumentanalyser och observationer i svenska bygg- och rivningsprojekt. Resultaten visar att aktörers beroenden förändras över projektets gång och att många organisationer har svårt att hantera dessa skiftande relationer. Bristande kunskapsdelning och osäkerhet kring materialkvalitet skapar flaskhalsar som hämmar återanvändning.

Ett centralt hinder är otillräcklig information om vilka material som finns tillgängliga. Därför framhålls digitala materialpass och bättre intern samordning som viktiga verktyg för ökad cirkularitet. Studien visar också att de mest avgörande besluten tas före och efter själva byggskedet, i planeringsfasen och efter rivning, vilket innebär att dessa faser behöver prioriteras. Lagstiftningen utgör ytterligare ett hinder. Reglerna för byggande och avfallshantering är ofta abstrakta och splittrade, vilket skapar osäkerhet och försvårar återanvändning. Kommunerna måste dessutom navigera mellan många olika policyer. Därför pekar studien på behovet av tydligare och mer samordnade EU-regler för att ge branschen bättre förutsättningar att arbeta cirkulärt.

Avhandlingen bidrar med nya insikter genom att kombinera ekosystemteori med den komplexa verkligheten i projektbaserat byggande. Den presenterar också beslutsunderlag som hjälper till att identifiera och hantera kritiska beroenden redan före projektstart. Avhandlingen visar dessutom på ett organisatoriskt glapp: många kommuner saknar en tydlig funktion som ansvarar för cirkularitet och hantering av bygg- och rivningsmaterial. Sammantaget framhåller avhandlingen att ökad cirkularitet inte bara kräver tekniska lösningar eller ny lagstiftning, utan även förbättrat samarbete, kunskapsdelning och förmåga att navigera i komplexa organisatoriska och juridiska strukturer.