Background: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) has historically been associated with hyperactive boys, leaving women underrepresented in research, including in sexual and reproductive health (SRH). In this thesis the perspectives of young women with ADHD and health care professionals (HCPs) will be used to explore SRH in young women with ADHD and identify health care strategies that may support informed bodily autonomy, safe sexual experiences free of judgment, healthy relationships and equitable access to SRH services.

ADHD is a common neurodevelopmental condition characterized by inattention, hyperactivity-impulsivity or both, affecting daily functioning. Gender-specific symptom presentation and comorbidities often delay diagnosis and access to care for young women. Compared with neurotypical peers, young women with ADHD are more likely to engage in sexual risk-taking behaviors, experience relationship conflicts, and report sexual dysfunction, contributing to higher rates of unplanned pregnancy, sexually transmitted diseases (STI), and lower relationship quality. Anxiety, depression, low self-esteem, and cultural norms around sexual behavior, may further impact SRH.

Aim: To explore SRH in young women with ADHD and to identify and describe health care strategies that may contribute to SRH.

Method: In the first two studies qualitative interviews were conducted with young women with ADHD (study I) and HCPs (study II) from psychiatric, gynecological, and youth clinics. Both studies were analyzed using reflexive thematic analysis. In study III, phenomenography was used to address a new research question based on data from studies I and II. Study IV was performed as a Delphi study. An online survey, developed from the findings in studies I-III and previous literature, was distributed in two rounds to young women with ADHD and HCPs in psychiatric clinics, school health, youth clinics and sexual health clinics. Data were analyzed using descriptive statistics.

Findings: Impulsively acting on emotions, fluctuating emotions and challenges with maintaining focus could lead to unprotected casual sex, relationship struggles, and difficulty concentrating during sex, while spontaneity and curiosity helped women find partners and expand their sexual knowledge (studies I, II). Low self-esteem, due to living with ADHD, could contribute to difficulties expressing needs in intimate situations and fear of rejection in relationships (studies I, II). Some women reported shame after being judged for breaking sexual norms, which discouraged them from seeking care (studies I, II). HCPs noted that societal expectations could lead to self-blame when women felt unable to manage sexual situations or relationships (study II). SRH experiences varied depending on comorbidity, life circumstances, timing of diagnosis, and support from family and health services (study II). Supportive partners improved acceptance and relationship quality (study I).

To provide reliable support, HCPs needed to facilitate trust through involvement and non-judgmental encounters (studies III, IV). Organizations could enable this by ensuring sufficient time and staffing, continuity, routines for discussing SRH, and training for HCPs on SRH and ADHD (studies III, IV). Accessibility could be assured through targeted information for young women with ADHD, flexible clinic hours, varied appointment formats, and coordinated care (studies III, IV). Structured visits may enhance focus and information uptake. Early ADHD diagnosis was believed to enable treatment and support that could help prevent sexual risk-taking and low self-esteem (studies I, III, IV). Self-knowledge helped with self-acceptance and with developing strategies for sexual satisfaction and risk reduction (study I).

Conclusions: Living with ADHD may contribute to positive sexual experiences and sexual knowledge for young women; however, ADHD symptoms, social norms, and low self-esteem may negatively affect SRH. To individualize SRH support, HCPs need to consider variations in functional ability, existing coping strategies, comorbidity, and life circumstances. Tailored, accessible care; early recognition of ADHD-related functional impairments in girls; and organizational conditions that promote accessibility and trust can help ensure that young women with ADHD receive appropriate support and have equal opportunities to exercise their sexual and reproductive rights alongside their neurotypical peers. The findings may further inform the development of clinical guidelines for SRH promotion in young women with ADHD, as well as emphasizing SRH strategies in existing clinical guidelines concerning ADHD management.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har historiskt sett förknippats med hyperaktiva pojkar. Forskning som inkluderar kvinnor är därför begränsad och det finns behov av att fördjupa kunskapen inom området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH). Denna avhandling avser att utforska hur SRH upplevs av unga kvinnor med ADHD, vilka faktorer som påverkar, samt hur hälso- och sjukvården kan främja SRH i denna grupp. Förhoppningen är att resultaten ska kunna bidra till att stärka kvinnors möjligheter att fatta informerade beslut om sin egen kropp, få möjlighet till säkra och positiva sexuella möten utan risk för diskriminering eller stigmatisering, utveckla hälsosamma relationer samt få tillgång till hälso- och sjukvård som främjar dessa rättigheter.

ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av koncentrationssvårigheter och/eller hyperaktivitet och impulsivitet med funktionspåverkan på det dagliga livet. Symtom uppmärksammas i mindre utsträckning hos flickor än hos pojkar och flickor och kvinnor diagnostiseras senare i livet. Samsjuklighet med ångest, depression, ätstörningar och självskadebeteenden är särskilt vanligt hos unga kvinnor med ADHD och kan ytterligare försena diagnostik. Studier visar att unga kvinnor med ADHD oftare har tillfälligt oskyddat sex och är mer utsatta för sexuellt våld än neurotypiska jämnåriga, vilket in sin tur leder till en högre förekomst av oplanerade graviditeter, sexuellt överförbara infektioner och negativ påverkan på den psykisk hälsan. Utmaningar med känsloreglering och koncentration kan också påverka relationskvalitet och nöjdhet med sexlivet. Ångest, depression och låg självkänsla, i kombination med kulturella normer kring sexuellt beteende, riskerar vidare att indirekt påverka SRH hos unga kvinnor.

Syfte: Att utforska SRH hos unga kvinnor med ADHD samt identifiera och beskriva strategier inom hälso- och sjukvård som kan bidra till att främja SRH.

Metod: I de två första studierna genomfördes intervjuer med unga kvinnor med ADHD (studie I) och hälso- och sjukvårdspersonal (studie II) som arbetar på psykiatriska kliniker, gynekologiska kliniker och ungdomsmottagningar. Båda studierna analyserades med reflexiv tematisk analys. I studie III genomfördes en fenomenografisk analys av intervjudata från studie I och II, som inte hade analyserats tidigare. Studie IV genomfördes som en Delphi-studie. En webbenkät utvecklades baserat på resultaten från studie I–III samt tidigare litteratur inom området. Enkäten skickades i två omgångar till unga kvinnor med ADHD samt till hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar på psykiatriska mottagningar, ungdomsmottagningar, en mottagning för sexuell hälsa och inom elevhälsan. Data analyserades med deskriptiv statistik.

Resultat: Medan impulsivitet samt utmaningar med känsloreglering och koncentration kunde leda till oskyddat tillfälligt sex, relationsproblem och svårigheter att fokusera under sex, bidrog spontanitet och nyfikenhet till att hitta partners och sexuella erfarenheter som ökade kunskapen om den egna sexualiteten (studie I, II). Låg självkänsla beskrevs vidare som en konsekvens av att leva med ADHD, vilket kunde bidra till svårigheter att uttrycka behov och önskningar i intima situationer samt en rädsla för att bli avvisad i längre relationer (studie I, II). Kvinnorna ansågs bryta mot sexuella normer när de hade tillfälligt sex. Flera beskrev att de kände sig dömda av jämnåriga och känslor av skuld och skam kunde leda till en tvekan att söka vård (studie I, II). Vårdpersonal noterade att samhälleliga förväntningar kunde leda till självanklagelser när kvinnor kände sig oförmögna att hantera sexuella situationer eller relationer som förväntat (studie II). Upplevelsen av SRH varierade och påverkades av samsjuklighet, livsomständigheter, tidpunkt för ADHD-diagnos samt vilket stöd som fanns från familj, vänner och sjukvård (studie II). Förståelse från partnern bidrog till en känsla av acceptans och stärkte relationen (studie I).

För att ge tillförlitligt stöd behövde vårdpersonal bygga förtroende genom delaktighet och ett icke-dömande bemötande (studie III, IV). Organisationer kunde stödja detta genom att säkerställa att det fanns tid, personalresurser, kontinuitet, rutiner för att diskutera SRH samt utbildning för vårdpersonal om SRH och ADHD (studie III, IV). Riktad information till unga kvinnor med ADHD ansågs bidra till informerade beslut medan flexibla öppettider, varierade besökstyper och samordnad vård bidrog till ökad tillgänglighet (studie III, IV). Strukturerade besök kunde förbättra koncentration och informationsupptag. Att få en ADHDdiagnos tidigt i livet ansågs möjliggöra behandling och stöd som kunde förebygga sexuellt risktagande och främja självkänsla (studie I, III, IV). Självkännedom beskrevs bidra till självacceptans och utveckling av strategier för sexuell tillfredsställelse och riskprevention (studie I).

Slutsats: Att leva med ADHD kan bidra till positiva sexuella erfarenheter och ökad sexuell kunskap hos unga kvinnor. Samtidigt kan ADHD-symtom, sociala normer och låg självkänsla påverka SRH negativt. För att främja SRH behöver vårdpersonal ta hänsyn till individens varierande funktionsförmåga och de strategier personen har för att hantera symtom, samt förstå hur samsjuklighet och livssituation kan påverka. Det är viktigt att hälso- och sjukvården tillgodoser tillgänglighet som utgår från kvinnornas behov, och att funktionspåverkan relaterad till ADHD uppmärksammas tidigt hos flickor för att möjliggöra adekvat stöd som främjar SRH samt förebygger fysisk och psykisk ohälsa. Organisatoriska förutsättningar som främjar tillgänglighet och förtroendefulla relationer i sjukvårdsmöten kan vidare bidra till att kvinnor med ADHD ges samma möjligheter som sina neurotypiska jämnåriga att utöva sina sexuella och reproduktiva rättigheter. Våra resultat kan vidare användas för att utveckla kliniska riktlinjer för att främja SRH hos unga kvinnor med ADHD samt integreras i befintliga kliniska riktlinjer som berör personer med ADHD.