Studien har undersökt hur socialsekreterare resonerar kring handläggning av stödinsatser till våldsutsatta kvinnor, samt hur de upplever att organisatoriska ramar påverkar deras professionella förutsättningar och handlingsutrymme. Studien har även syftat till att belysa vilka faktorer socialsekreterare uppfattar som avgörande för hur prioriteringar görs i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av Michel Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och begreppet handlingsutrymmet, kompletterat senare med teoretiska bidrag som belyser betydelsen av organisatoriskt stöd och professionellt omdöme. Datainsamlingen har genomförts med en kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio socialsekreterare verksamma i åtta olika kommuner. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teman, där återkommande mönster har identifierats och relaterats till studiens teoretiska ramverk, samt tidigare forskning. Resultaten visar att socialsekreterarens beslutsfattande i arbetet med våldsutsatta kvinnor präglas av en balansgång mellan skyddsansvar, respekt för kvinnans självbestämmande och organisatoriska begränsningar. Relation och tillit framträder som centrala förutsättningar för att stödinsatser ska kunna genomföras. Riktlinjer och styrdokument upplevs både stödja och begränsa arbetet genom att stärka rättssäkerheten. Utifrån resultaten kan slutsatser dras om att socialsekreterares handlingsutrymme formas i ett samspel mellan emotionella, relationella och organisatoriska faktorer.

This study examines how social workers reason about the provision of support interventions for women exposed to intimate partner violence, and how they perceive organisational frameworks as influencing their professional conditions and discretionary space. The study also aims to highlight which factors social workers perceive as decisive in prioritisation process when working with women exposed to violence. The theoretical framework is primarily based on Michael Lipsky´s theory of street-level bureaucracy and the concept of discretion, complemented by later theoretical judgment. Data were collected through a qualitative research design, consisting of semi-structured interviews with ten social workers employed in eight different municipalities. The empirical material was analysed using a thematic analysis, where recurring patterns were identified and interpreted in relation to the theoretical framework and previous research. The findings indicate that social workers´ decision-making in cases involving women exposed to violence is characterised by a continuous balancing act between the responsibility to provide protection, respect för women´s self-determination, and organisational constrains. Relationships and trust emerge as central prerequisites for the successful implementation of support interventions. Guidelines and policy documents are perceived as both supportive and restrictive, as they enhance legal certainty while simultaneously limiting professional flexibility. Overall, the results suggest that social workers' discretionary space is shaped through an interaction between emotional, relational, and organisational factors.