Bakgrund: Equity research utgör en central roll inom kapitalmarknader. Tidigare forskning fokuserar i stor grad på hur värderingen används som ett verktyg för att beräkna ett företags värde. Det finns däremot mindre forskning gjord kring hur värderingsantaganden motiveras och hur det skiljer sig mellan olika inflationskontexter.

Syfte: Syftet med studien är att analysera hur värderingsantaganden, såsom diskonteringsräntor, riskpremier, multiplar och tillväxtprognoser kommuniceras och motiveras i equity research i olika inflationskontexter, samt att undersöka mönster av likhet och variation i hur dessa antaganden görs trovärdiga mellan hög- och låginflationsmiljöer.

Metod: Studien bygger på en kvalitativ komparativ forskningsdesign. Det empiriska materialet utgår ifrån 60 stycken offentligt tillgängliga equity research rapporter ifrån Sverige och Turkiet. En tematisk analys har sedan gjorts på det insamlade materialet utifrån teorier om osäkerhet, informationasymmetri, kvantifiering och legitimitet.

Slutsats: Studiens resultat indikerar att värderingsantaganden främst legitimeras genom två sammanhängande mekanismer: dels genom att osäkerhet integreras i centrala värderingsparametrar, såsom diskonteringsräntor och tillväxtantaganden, dels genom användningen av etablerade värderingsmodeller såsom DCF och relativvärdering.Resultaten indikerar även tydliga skillnader mellan marknaderna. Svenska rapporter präglas generellt av högre transparens och mer explicita modellbaserade resonemang, medan turkiska rapporter i större utsträckning använder narrativa resonemang kopplade till framtida ekonomisk normalisering och långsiktig återhämtning. Studien visar därmed att equity research inte enbart fungerar som ett tekniskt värderingsverktyg, utan även som ett kommunikativt verktyg för att skapa legitimitet kring osäkra värderingsantaganden.