Bakgrund: Bilfinansiering utgör ett komplext ekonomiskt beslut där valet av finansieringsform påverkar både hushållets likviditet och långsiktiga kostnadsstruktur. Samtidigt visar beteendeekonomisk forskning att finansiella beslut inte alltid fattas fullt rationellt, utan ofta påverkas av kognitiva biaser och ett begränsat beaktande av alternativkostnader. Trots att billån är en vanlig finansieringsform är tidigare forskning begränsad vad gäller hur kognitiva biaser samvarierar med individer som har tagit billån. 

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i studiens urval mellan de individer som tidigare har tagit billån och de som inte har gjort det, avseende förekomsten av kognitiva biaser, beaktande av alternativkostnader samt vissa demografiska faktorer. 

Metod: Studien tillämpade en kvantitativ forskningsdesign med en deduktiv ansats, där empiriskt material i form av enkätdata analyserades. För att undersöka samvariation användes logistisk regression som huvudmodell och en linear probability model (OLS) som robusthetstest. Vidare genomfördes t-tester för att identifiera statistiskt signifikanta skillnader i genomsnittliga poäng på studiens enkätmått mellan respondenter som tidigare hade tagit billån och de som inte hade gjort det.

Slutsats: Resultatet visar att hyperbolisk diskontering och ålder framstår som studiens mest robusta resultat, där de samvarierar med tidigare billånetagande. Framing och beaktande av alternativkostnader visar vissa gruppskillnader i t-testerna. Samtidigt indikerar resultaten vissa metodologiska begräsningar, vilket ger grund till vidare forskning.

Background: Car financing represents a complex financial decision, where the choice of financing methods affects both household liquidity and long-term cost structures. At the same time, behavioral economics research shows that financial decisions are not always made fully rationally but are often influenced by cognitive biases and limited consideration of opportunity costs. Although car loans are a common form of financing, previous research remains limited regarding how cognitive biases co-vary with individuals who have taken car loans.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether there are differences within the sample between individuals who have previously taken a car loan and those who have not, in terms of the presence of cognitive biases, consideration of opportunity costs, and certain demographic factors.

Methodology: The study applied a quantitative research design with a deductive approach, where empirical data in the form of survey responses were analyzed. To examine co-variation, logistic regression was used as the main model, and a linear probability model (OLS) was applied as a robustness test. In addition, t-tests were conducted to identify statistically significant differences in the mean average of points from survey measurements between respondents who had previously taken a car loan and those who had not.

Conclusion: The results show that hyperbolic discounting and age emerge as the study’s most robust findings, as they are associated with previous car loan uptake. Framing and consideration of opportunity costs show certain group differences in the t-tests. At the same time, the results indicate certain methodological limitations, which provide a basis for further research.