I samband med systemutveckling och annat förändringarbete finns det behov av att göra en verksamhetsanalys för att utveckla kunskap om nuvarande och framtida verksamhet. Verksamheter är komplexa och ofta svåröverblickbara företeelser. För att hantera problemet med att skapa överblick bygger flera ansatser för verksamhetsanalys på Langefors teori om oöverblickbara system, vilken syftar till att reducera komplexitet genom att dela in verksamheter i olika nivåer av delsystem. Tillämpningen av denna teori resulterar ofta i ett fokus på verksamhetens organisatioriska funktioner och därmed ett alltför otillräckligt fokus på dem som verksamheten finns till för. Under 90-talet har ett antal processorienterade ansatser för verksamhetsutveckling lanserats som istället sätter kunden i fokus. Dessa ansatser bygger på en horisontell och flödesorienterad syn, där verksamheter betraktas som bestående av sekventiella delprocesser som transformerar input till output. Exempel på sådana ansatser finns inom Business Process Reengineering, Total Quality Management och Process Management. Problemet med att dela in verksamheter i delar återkommer även inom processorienterade ansatser. Det saknas kriterier för processbestämning, dvs grunder för att avgränsa och indela verksamhetsprocesser. En annan syn på process, vilket är en reaktion mot denna transormationsorientering, är den kommunikationsorienterade i vilken etablering, fullföljande och avslutning av åtaganden genom relatering av kommunikationshandlingar istället fokuseras. Enligt den kommunikationsorienterade synen på process betraktas aktörers kommunikationshandlingar inom och mellan organisationer som det essentiella, vilket leder till att transformationsaspekter undertrycks. I avhandlingen har grunder och arbetsstätt för processbestämning utvecklats. Detta har gjorts genom att tillämpa en teoridriven, induktiv och modelleringsbaserad forskningsansats. Kunskapsutvecklingen baseras empiriskt på processbestämningar genomförda i 13 verksamheter. Avhandlingens kunskapsbidrag är bland annat ett vidareutvecklat processbegrepp, vilket utvecklas genom en dialektisk ansats där motsättningarna mellan den transformationsorienterade och den kommunkationsorienterade synen på process övergryggas. Med utgångspunkt i det vidareutvecklade processbegreppet har sedan kriterier för processbestämning genererats, där produkter och aktörsrelationer identifierats som viktiga klasser för kriterier. Dessutom har avhandlingen resulterat i angreppssätt och arbetssätt för processbestämning, den sk teorin om oöverblickbara verksamhetssystem. Denna teori bygger på en annan dialektik och utgör en kunskapssyntes. Motsättningar överbryggas mellan systemtänkandet för indelning av verksamheter i delsystem och det rådande processtänkandet för att betrakta verksamheten som bestående av olika processer (huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter). Att genomföra en verksamhetsanalys genom här föreslagen processbestämning innebär att kunskap om olika helheter med dess delar kan utvecklas. Dessa helheter och delar benämns processtyp, variantprocess, delprocess och social handling. Denna avhandling bidrar med kunskap om hur verksamheter kan uppfattas, avgränsas och indelas, i samband med processorienterad verksamhetsanalys.