Growing energy demands, electrification, and geopolitical tensions have been increasing the urgency of the Swedish energy transition in recent years. The past decade of Swedish energy policy has seen drastic changes, going from the goal of 100% renewable energy to 100% fossil-free energy. This is not just a change in words or technologies; it is a change in the futures that are imagined, valued, and enacted. This thesis focuses on how Swedish energy futures are imagined, valued, and enacted in different contexts: a national policy and strategy context, a regional energy context, and the context of municipal energy and climate advisors. With an approach that is centred on sociotechnical imaginaries and values, this thesis studies how energy future imaginaries are enacted and embedded in society. The thesis has its starting point in four sociotechnical imaginaries analysed in a document published by the Swedish Energy Agency in 2016. These imaginaries serve as an analytical point of reference in studying how national policy, regional energy work, and municipal energy and climate advisors value and enact energy futures. The analysis shows how different contexts allow different energy future imaginaries to manifest. The thesis points out that while energy policy has changed drastically in the last decade, Sweden has been locked into an imaginary focused on large-scale energy production, a strong and competitive industry, job creation, and minor changes in households’ energy use patterns. In this imaginary, households are valued for their contribution to stabilising the grid through flexibility and demand response, and the regional context is valued for its contributions to grid capacity management. The thesis identifies tensions with this dominant imaginary. In the regional and local context, obstacles to the embedding of the dominant imaginary are identified, such as limited institutional and financial resources. Additionally, it points out that the regional and local contexts value and enact different energy futures, but do not have the means to embed those in society.

Den växande efterfrågan på energi, den ökande elektrifiering och de geopolitiska spänningarna har under de senaste åren gjort den svenska energiomställningen allt mer brådskande.  De senaste åren har dessutom präglats av stora förändringar inom svensk energipolitik, där målsättningen har skiftat från att sträva efter 100 % förnybar energi till att istället sikta på 100 % fossilfri energi. Det handlar inte enbart om en förändring i ordval eller teknik; det är en förändring av de framtider som föreställs, värderas och förverkligas. Denna avhandling fokuserar på hur Sveriges energiframtider föreställs, värderas och förverkligas i olika sammanhang: inom ramen för nationell politik och strategi, inom regionala energisammanhang samt inom det kommunala arbetet med energi- och klimatrådgivning. Med en ansats som är centrerad kring sociotekniska föreställningar (‘sociotechnical imaginaries’) och värderingar undersöker denna avhandling hur föreställningar om energiframtider förverkligas och förankras i samhället. Avhandlingen utgår från fyra sociotekniska föreställningar som analyseras i ett dokument som publicerades av Energimyndigheten 2016. Dessa föreställningar fungerar som en analytisk utgångspunkt för att undersöka hur nationell politik, regionalt energiarbete samt kommunala energi- och klimatrådgivare värderar och förverkligar energiframtider. Analysen visar hur olika sammanhang ger utrymme för olika föreställningar om energiframtider att ta form. Avhandlingen pekar på att även om energipolitiken har förändrats under det senaste decenniet, har Sverige förblivit i en föreställning som fokuserar på storskalig energiproduktion, en stark och konkurrenskraftig industri, jobbskapande och mindre förändringar i hushållens energianvändning. I denna föreställning värderas hushåll för det bidrag de kan göra för elnätet genom flexibilitet och efterfrågereglering, och den regionala kontexten värderas för sina bidrag till elnätets kapacitetshantering. Avhandlingen identifierar spänningar med denna dominerande föreställning. I regional och lokal kontext identifieras hinder för förankringen av den dominerande föreställningen, såsom begränsade institutionella och ekonomiska resurser. Dessutom pekar avhandlingen på att de regionala och lokala kontexterna värdesätter och förverkligar olika energiframtider, men saknar de medel som krävs för att förankra dessa i samhället.