Lärares professionella utveckling är nära förknippad med hur undervisningens innehåll och form bearbetas i interaktion, där språk, dialog och reflektion spelar en central roll. Avhandlingen bidrar med att empiriskt undersöka hur didaktiska verktyg kan stödja och stimulera lärares professionella utveckling, med särskilt fokus på språket i naturvetenskaplig undervisning i årskurs 6. Avhandlingen bygger på två empiriska studier, presenterade i fyra artiklar, baserade på lärares dialog med kollegor och elever när de använder didaktiska verktyg i både planering och genomförande av undervisning. Syftet med avhandlingen är således att studera hur användandet av didaktiska verktyg och metoder påverkar lärares professionella utveckling inom naturvetenskaplig undervisning. Resultaten från de två studierna indikerar professionell utveckling hos lärarna. I den första studien sker det genom dialog, då kollegor planerar, genomför och analyserar undervisningen enligt en strukturerad metod som kombinerar CoRe och Learning Study. Strukturen på CoRe och Learning Study stimulerar till lärares reflektion och bidrar till att dialogen får ett ämnesdidaktiskt innehåll med fokus på elevers lärande. Andra studien lyfter fram värmekamerans betydelse för språket i undervisningen. Värmekamerans visualiseringar stödjer dialogen mellan lärare och elev, där fokus är på värme och värmeledningsprocesserna och där lärares öppna frågor samt användning av vardagsspråk och verb kopplade till visualiseringarna stimulerar elevers lärande om värme och värmeledning.

Studierna visar på dialogens och språkets betydelse för att stimulera lärares professionella utveckling. Den språkliga förändringen stimuleras av användandet av de didaktiska verktygen. Det som denna avhandling tillför är de didaktiska verktygens betydelse för det kollegiala samtalet och lärandet, samtidigt som fokus är på den praktiska undervisningen och elevens lärande.

Teachers’ professional development is closely linked to how the content and design of teaching are shaped through interaction, where language, dialogue, and reflection are central. This dissertation empirically investigates how didactic tools can support and stimulate such development, with a particular focus on language in Grade 6 science education.

The dissertation is based on two empirical studies presented in four articles. These studies examine teachers’ dialogue with colleagues and pupils when using didactic tools and methods in both planning and implementing teaching. The aim of the dissertation is to explore how these tools influence teachers’ professional development in science education.

The results in the two studies indicate that teachers underwent professional development. In the first study, development occurs through dialogue colleagues as they plan, implement, and analyse teaching using a structured method combining CoRe and Learning Study. The use of CoRe and Learning Study stimulate teachers’ reflection, where the dialogue takes a subject-didactics perspective with a focus on pupils learning. The second study highlights the role of a thermal camera for the classroom dialogue. Its visualisations support dialogue between teacher and pupil, focusing on processes. Teachers’ use of open-ended questions, everyday language, and verbs linked to the visualisations promotes pupils’ understanding of heat and heat transfer.

A comparison of the data further indicates the importance of dialogue and language in fostering teachers’ professional development. This linguistic change is stimulated by the use of didactic tools. The contribution of this dissertation lies in demonstrating the importance of didactic tools for collegial dialogue and learning, while maintaining a focus on classroom practice and pupil learning.