Vilken påverkan har vårt vardagsliv och de aktiviteter som sker i hemmet på vår miljö lokalt och globalt sett? Hur bidrar vi till den nu så aktuella frågan om global uppvärmning? Vanliga företeelser såsom matlagning, dörrar och fönster som öppnas, att ta ett bad eller en sådan grundläggande sak som vår närvaro är alla exempel som påverkar det globala energisystemet.

Om en dörr öppnas eller om en ugn sätts på påverkas inomhusklimatet genom förändringar i inomhustemperatur och luftkvalité. Som en följd av detta påverkas även energianvändningen i huset vi bor i samt det lokala energisystemet vi befinner oss i. Förändringar i lokala energisystem får i sin tur följder för det globala energisystemet och därmed klimatet på global nivå. Därmed är det inte sagt att allt vi i vardagen gör indirekt har negativa konsekvenser på det globala klimatet. De två följande frågorna utgör grunden till denna rapport: Vad kan göras för att minska de negativa effekterna av en energipåverkande aktivitet? Och vad finns det för möjligheter att göra detta?

Ett alternativ är att förbättra våra byggnader så att den värme som kommer från solen, våra kroppar och aktiviteter tillvaratas på ett optimalt sätt, just detta är grundtanken med konceptet passivhus som under det senaste årtiondet fått alltmer gehör. I ett passivhus använder man sig av ett välisolerat klimatskal samt värmeväxling för att uppnå ett behagligt inomhusklimat samtidigt som en minimering av uppvärmningsbehovet sker.

Denna studie omfattar ett antal nybyggda passivhus och ett antal konventionella hus i bostadsområdet Lambohov i Linköping. Här undersöks hushållsaktiviteters påverkan på energibalansen i båda hustyperna samt vilka effekter en omfattande ombyggnation till passivhus kan ha på Linköpings energisystem. Studien jämför hur uppvärmningsystemet påverkar inomhusklimatet för de boende. I studien ingår även en undersökning om de förväntningar de nyinflyttade har på passivhusen samt de förväntningar som bostadsbolaget har på hyresgästerna. Vidare undersöks de faktorer som motiverade byggandet utifrån bostadsbolagets samt staden Linköpings perspektiv.

Denna rapport går bakom kulisserna på passivhusen i Lambohov och söker information kring aktörer och hyresgäster av dessa passiva radhus-hyreslägenheter. En bottom-up-metod används för att få en realistisk bild av hushållets verksamheter som bidrar till den passiva uppvärmningen av byggnaden. Mätningar av energianvändning och termiskt inomhusklimat sker i precisionen 5-sekunder och extrapoleras i både tid och rum från hushållet till byggnaden och sedan över till kommunal nivå i syfte att identifiera miljöeffekter globalt.

Studien är tvärvetenskaplig i den bemärkelse att den innehåller användning av teori och metoder för analys och insamling av information som traditionellt används inom olika vetenskapliga discipliner. Ett systemtänkande tillämpas som bygger på idén om att utföra en analys av passivhusens energisystem som sträcker sig över flera systemnivåer. Den första systemnivån där studien startar är hushållsnivån, den innefattar hyresgästerna och de termiska laster som genereras från vardagliga hushållsaktiviteter. Från hushållsnivån går studien vidare upp till byggnadsnivån där egenskaperna hos själva byggnaderna samt värme och ventilationssystem analyseras inom ramen för inomhusklimat och energibalans i byggnaden. Slutligen nås den lokala nivån för att ta reda på vilka motiv som fanns för kommunen och bostadsbolaget att investera i passivhus från första början. Här ingår även en optimeringsstudie om effekterna av en omfattande ombyggnation till passivhus. De olika nivåerna i energisystemet som beskrevs här illustreras i figuren nedan.

In this study a number of new built passive and conventional houses in the residential area of Lambohov, Linköping, are studied. The effect of household activities on the building’s energy balance is investigated along with an investigation of the effects of an extensive adaptation to passive houses in the energy system of Linköping. The study compares how the heating system affects the thermal indoor climate for the tenants. Further on, the study also contains in-depth interviews on the expectations on the passive houses of the recently moved in tenants. Also the expectations from the housing company on the tenants and the factors that motivated the actual building of the passive houses are investigated, both out of the housing company’s perspective and the perspective of the City of Linköping.