Som beskrevs i föregående kapitel så kan den nutida politiska debatten om utanförskap i den svenska förorten ses som ett uttryck för en problematik som har antagit olika skepnad, i olika tider, nämligen sammanhållningens problem. Huvudfrågan är – fortfarande: Vilka har rätt att tillhöra samhällsgemenskapen och vilka hamnar utanför? Vilka kan göra anspråk på de fri- och rättigheter som gemenskapen tillgängliggör? Vilka har möjlighet att definiera de värden som gemenskapen bygger på och de gränser som inramar den?

Med denna avslutande betraktelse vill vi placera den nutida politiska debatten om utanförskapets problem i ett större geopolitiskt sammanhang. Vi gör så genom att följa ett antal tankespår som placerar dagens svenska förort i ett bredare, globalt mönster av ojämlikhet. Med detta vill vi visa på att debatten om förortsproblemet inte enbart handlar om vilka som tillhör och ska få tillhöra den svenska folkhemsgemenskapen. Debatten aktualiserar den betydligt mer djupgående frågan om människors (o)lika värde, en fråga som kan tyckas banalt ställd och enkel att besvara, men som vi menar är allt annat än självklar.