Samarbeten mellan organisationer är vanligt förekommande och används för att bemöta olika typer av utmaningar som organisationer står inför. Antalet organisationsöverskridande samarbeten som ingås ökar till följd av utvecklingen av informations-och kommunikationsteknik, samtidigt som förväntningarna på dem ofta överträffar resultaten. Ett sätt att få resultatet att leva upp till förväntningarna på ett bättre sätt är genom att få inblandade aktörer att förstå varandras motiv och incitament till samarbeten och på så sätt skapa samsyn av vad som förväntas av dem. Ett fenomen som ger upphov till samarbeten och som kretsar kring implementering och användning av ny teknik för att lösa problem är smart stad-initiativ. Dessa komplexa initiativ medför nya, mer outforskade typer av samarbeten där aktörers motiv till samverkan inte är utbrett undersökta. Syftet med denna rapport har varit att undersöka varför organisationer ingår interorganisatoriska relationer i en smart stad-kontext. Detta görs genom ett ekologiperspektiv, ett övergripande perspektiv som tillät oss att belysa nya sidor av interorganisatoriska relationer som inte visat sig lika tydligt i tidigare forskning.

I arbetets inledande fas genomfördes en litteraturstudie där forskningsläget inom interorganisatoriska relationer sammanställdes. Från litteraturstudien tog vi bland annat med oss att det är viktigt med ett helhetsperspektiv när interorganisatoriska relationer undersöks samt metoder för att modellera sin omvärld. Litteraturstudien mynnade ut i studiens analysmodell som beskriver hur aktörers affärsmodell och affärsekologikonceptet används för att förklara aktörers motiv till medverkan i smart stad-initiativ. Denna analysmodell har sedan legat till grund för huvudstudiens arbete. Huvudstudien inkluderade en fallstudie med tre svenska initiativ genomförda i olika städer som alla har strävat efter att göra sin stad smartare. Fallstudien inkluderade intervjuer med ett stort antal aktörer från varierande sektorer och branscher i syfte att förstå deras motiv till samarbeten.

Studien har resulterat i fyra metaforiska typer av motiv som kan kopplas till ekologilinsen. Dessa är altruister, egoister, förutsättningar och superaktör. Altruistiska motiv handlar om att berika sin ekologi genom att tillföra resurser. Att delta i samarbeten för att det är ’bra för staden’ är ett sådant motiv. Egoistiska motiv har istället en egoistisk grund och handlar om att delta i samarbeten för egen vinning, som att vilja uppnå interna kostnadsbesparingar. Motiv kopplade till superaktören handlar om att förhålla sig till sin bredare omvärld på olika sätt och samarbeten ingås exempelvis som ett sätt att anpassa sig till en trend. Den sista motivtypen fångar de förutsättningar som måste finnas på plats för att aktörer ska kunna ta plats i en ekologi och inkluderar bland annat att initialinvesteringen måste vara tillräckligt låg. Vidare visar vi att ekologilinsen förtjänster jämfört med andra teoretiska perspektiv. En sådan förtjänst var att det blev tydligt att vissa aktörer drivs av att tillföra till sin omgivning. Studiens resultat kan vara användbart för akademiker, då det belyser en relativt outforskad del i motiv och incitamentsstrukturer inom interorganisatoriska relationer och visar på användningsområden för affärsekologilinsen. Även praktiker som verkar inom smart stad-kontexten eller liknande områden kan finna värde i de insikter som framkommit.

Cooperative relationships between organisations are commonly occurring and are used by organisations as an answer to different types of challenges. The number of interorganisational collaborations is increasing as a result of the development in information- and communications technology, while the expectations of these collaborations often exceed the results. One way to bring the results closer to living up to the expectations is by making the involved actors understand each other’s incentives for taking part in the collaboration, and thereby creating shared expectations. One phenomenon that result in new collaborations and is centered around solving problems through the implementation and usage of new technology is smart city initiatives. These complex initiatives bring new, unexplored types of collaboration where the motives of participation for the involved actors are not extensively researched. The purpose of this study has been to examine why organisations enter interorganisational relationships in a smart city context. This is done by utilising an ecology perspective, a holistic perspective that allowed us to illuminate new aspects of interorganizational relationships that previous research does not display as clearly.

A literature study was conducted in the initial part of the study, where the current state of research regarding interorganisational relationship was synthesized. The literature study highlighted the importance of a holistic perspective when examining interorganizational relationships are examined as well as methods for modelling one’s environment. The literature study resulted in the analytical model of the study, which describes how actors’ business models and the business ecology concept is used to explain the actors’ motives to participate in smart city initiatives. This analytical model has formed the basis for the main study. The main study included a case study of three Swedish initiatives implemented in different cities, all with the aim of making their cities smarter. The case study included interviews with many actors from different sectors and was conducted with the purpose of understanding their motives for collaborating in their respective initiatives.

The study has resulted in four metaphorical types of motives that can be connected to the ecology lens. These are altruistic, egoistic, prerequisites and super actor. Altruistic motives concern the enrichment of the ecology by supplying resources. To participate in collaborations because it is ‘good for the city’ is one such motive. Egoistic motives instead have an egoistic foundation and concerns the participation in collaborations to get internal benefits, such as cost savings. Motives connected to the super actor concerns relating to the broader environment in different ways and collaborations are formed to, for example, adapt to a trend. The last motive captures the prerequisite conditions that must be in place for actors to establish themselves in an ecology and includes, among other things, that the initial investment must be low enough. Further, we present merits of the ecology lens compared to other theoretical perspectives. One such merit was that it became clear that some actors are motivated by contributing to their surroundings. The results of the study can be useful for academics since it highlights a relatively uncharted part of the structure of motives and incentives within interorganizational relationships and exhibits applicable areas for an ecology lens. Practitioners that are active within the smart city context or similar areas can also find value in the insights that have emerged.