Hundra år efter införandet av så kallad allmän och lika rösträtt betraktas rösträtten fortfarande som en nyckel för demokratins genombrott och utveckling. Under den allmänna och lika rösträttens hundraåriga historia har olika begränsningar av rösträtten steg för steg avskaffats för att möjliggörapolitiskt deltagande för fler grupper. För svenska medborgare finns emellertid en betydandebegränsning av rösträtten kvar, nämligen ålder. Den grupp av unga människor och barn under 18 årsom idag utgör cirka 20 procent av Sveriges befolkning saknar rösträttoch är inte valbar till kommuner, landsting eller riksdag. Rösträtts- och valbarhetsåldern, som varit oförändrad sedan 1970-talet, kan idag förefalla självklar. Men som denna historiska tillbakablick kommer att visa så har höjningar och sänkningar av rösträtts- och valbarhetsålder varit ett återkommande inslag i den demokratiska utvecklingen och i högsta grad varit föremål för en livlig politisk debatt. Med detta kapitel vill vi dels ge en översikt över de förändringar av rösträtts-och valbarhetsåldern som har ägt rum under 1900-talet, och dels närmare analysera de sammanhang under vilka förändringarna ägde rum. Vilka argument framfördes i samband med förändringarna av åldersgränser? Vilka aktörer var drivande? Vilken syn på barn och ungas roll i samhället aktualiserades? På detta sätt vill vi uppmärksamma hur åldersgränser under 1900-talet kom att bli en avgörande måttstock för politiskt medborgarskap och ett uttryck för hur demokratiseringsprocesser inte bara inneburit en utveckling mot att inkludera nya grupper avmedborgare, utan också kommit att exkludera grupper av medborgare, i detta fall på grundval av ålder.