This dissertation presents a study of knowledge in vocational education and training (VET), the circumstances for its selection and transmission and how these circumstances are shaped by both national policy and local organisation.

The study is set within the Swedish state-funded post-secondary VET system called Higher Vocational Education (HVE) and it entails investigations into both national policy and local practice in programme provision. It covers a variety of data, including policy documents, interviews with personnel responsible for the training and observations of meetings for cooperation between schools and local employer representatives. Based on the findings, this dissertation problematises and discusses system formation, knowledge in curricula, the organisation of programme provision, and employer involvement generally in VET and specifically in Swedish HVE. The investigations and discussions are positioned within a perspective that questions the organisation of education and knowledge in relation to the distribution of power in society and the social order of capitalism and neoliberal policies. This perspective is based on Bernsteinian theory, that also functions as the interpretative framework for the study’s theoretically guided thematic analysis.

Findings showcase that the Swedish HVE system is in line with global trends of distinctive vocational pathways in higher education, marketisation of training and governments shaping systems with significant influence for employers which risks students being locked into pre-defined positions with employers in the local labour markets.

I den här avhandlingen presenteras en studie om kunskap i yrkesutbildning, omständigheterna för dess urval och överföring och hur dessa omständigheter formas av såväl nationell politik som lokal organisation.

Studien fokuserar det statligt finansierade eftergymnasiala utbildningssystemet Yrkeshögskola (YH) och den innehåller undersökningar av både nationell politik och lokala praktiker där utbildning anordnas. Studien inbegriper en mängd olika data, inklusive politiska dokument, intervjuer med personal som ansvarar för utbildning och observationer av möten mellan skolor och lokalt engagerade arbetsgivare. Baserat på resultaten problematiserar och diskuteras i den här avhandling hur yrkesutbildningssystem formas, kunskap i kurs- och läroplaner, hur utbildning anordnas samt arbetsgivarengagemang generellt i yrkesutbildning och specifikt i YH. Undersökningarna och diskussionerna är positionerade inom ett perspektiv som ifrågasätter organisationen av utbildning och kunskap i relation till maktfördelningen i samhället och kapitalismens och den nyliberala politikens sociala ordning. Detta perspektiv bygger på Bernsteiniansk teori, som också fungerar som tolkningsram för studiens teoretiskt guidade tematiska analys.

Resultaten visar på att YH är ett system format i linje med globala trender för särskilda yrkesinriktade utbildningsvägar inom högre utbildning, marknadsisering av utbildning och regeringar som utformar system med betydande inflytande för arbetsgivare, vilket riskerar att YH-studenter låses in i på förhand bestämda positioner hos arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden.