I den här rapporten sammanställs och diskuteras forskningsbaserad kunskap om lärandeorienterat ledarskap i arbetslivet. Rapporten baseras på en systematisk översikt av empirisk forskning som inriktats mot att studera vilket ledarskap som kan främja medarbetares lärande på arbetsplatsen. Denna forskning är viktig att överblicka då möjligheter till lärande och kompetensutveckling i arbetet är något som leder till en rad positiva effekter för både medarbetare och organisationer, men detta lärande behöver stödjas, synliggöras och spridas i organisationen genom chefers ledarskap. Då forskningen med inriktning på att undersöka sådant ledarskap vuxit under senare år finns ett behov av en översikt som identifierar återkommande drag vad gäller de beteenden som chefer använder sig av i sitt lärandeorienterade ledarskap.

I kunskapsöversikten har vi i empiriska studier undersökt teoretiska utgångspunkter gällande ledarskap och lärande, vilka metoder som har använts och vilka kontexter som har studerats. Vi har också identifierat vilka ledarskapsbeteenden som är förknippande med medarbetares lärande och hur dessa beteenden påverkas av andra faktorer.

Totalt baseras översikten på 141 studier. 105 av studierna var baserade på kvantitativa data och 36 var baserade på kvalitativa data. I arbetet med att identifiera, utvärdera och analysera den tidigare forskningen följdes riktlinjer för systematiska översikter. Utifrån projektets syfte och frågeställningar formulerade studiens innehåll, fokus och avgränsningar. Därefter genererades söktermer baserat på kända studier i fältet och dialog med andra forskare. Sökningarna genomfördes i databaserna Scopus, Web of Science, Emerald och Business Source. Sökstrategin inkluderade också handsökning, exempelvis i artiklars referenslistor.

De inkluderade studierna med kvantitativ metod baserades i hög utsträckning på en ledarskapsteori, antingen en vedertagen sådan (t.ex. transformativt ledarskap) eller en egenutvecklad som riktades mot att främjar lärande. I de kvalitativa studierna var det ovanligt att utgå från en specifik ledarskapsteori, utan här gavs lärteori ett större utrymme, vanligen i form av modeller och begrepp från området arbetsplatslärande.

De studier som använt kvantitativ metod samlade alla in sitt datamaterial genom enkäter. Undersökningspopulationen varierade kraftigt mellan studierna, från strax över 100 deltagare till över 3000 deltagare. Majoriteten av studierna byggde enbart på medarbetarnas skattningar. Fem av studierna använde en longitudinell design och 100 studier har använt en tvärsnittsdesign, där allt material samlats in vid ett och samma tillfälle. I 43 av studierna undersöktes mellanliggande faktorer, det vill säga att ledarskapet har betydelse för en annan faktor som i sin tur har betydelse för lärande. I tre av studierna undersöktes även moderatorer, det vill säga andra faktorer som kan påverka hur sambandet ser ut. När det gäller studier med kvalitativ metod har alla använt någon form av intervjuer. Några studier har därutöver också samlat data med hjälp av fokusgrupper, observationer, platsbesök och dokumentanalyser. Det är relativt vanligt att studierna betecknades som fallstudier och de har då inriktats mot specifika organisationer och samlat olika typer av data enligt principer om triangulering. Storleken på datamaterialen varierade kraftigt och några studier hade ett relativt begränsat empiriskt underlag. Respondenterna var vanligen chefer på olika nivåer och/eller medarbetare. Det var dock inte vanligt att det handlade om direktrapporterande medarbetare.

Vad gäller kontext visade granskningen att flest studier kom från USA, Kina, Australien, Nederländerna och Storbritannien. Från Sverige har 9 studier publicerats, varav flertalet baserats på kvalitativ metod. Totalt finns en god balans mellan studier inriktade mot privat och offentlig sektor. Studier i privat sektor handlade oftast om stora industriföretag. I offentlig sektor fokuserades oftast på skolor eller hälsosjukvårdsorganisationer.

Slutsatser som kan dras är att ledarskap är relaterat till medarbetares lärande i arbetslivet, men att det inte med säkerhet går att säga att sambandet är kausalt eftersom den empiriska grunden för ett sådant påstående fortfarande saknas.

Resultaten av kunskapsöversikten visar att ett lärandeorienterat ledarskap består av två delar. 1. Att genom stöd, utbildning, utmaningar samt vara en förebild främja lärande och utveckling av medarbetares kompetenser (direkt ledarskap). 2. Att skapa goda förutsättningar i form av en utvecklande lärmiljö och arbetsorganisation som underlättar för lärande samt att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för lärande och möjligheter att sprida lärande inom organisationen (indirekt ledarskap).

Studierna tyder på att chefer som värdesätter lärande bör försöka införliva dessa beteenden i sin dagliga praktik. Grundläggande för dessa beteenden verkar vara chefers övertygelse om att lärande är viktigt och förmågan att känna igen möjligheter för medarbetare att lära sig i sitt dagliga arbete. Då ett ledarskap som främjar lärande också tycks vara kontextberoende, behöver chefer inte sträva efter att använda enskilda ledarstilar utan kan ha en repertoar av olika handlingsmönster som anpassas till vad situationen kräver och de aktiviteter som används för att främja lärande.

Utifrån genomgången av tidigare forskning kan vi konstatera att mycket fokus har lagts på att fastställa tvärsnittssamband mellan breda ledarskapsstilar och övergripande lärprocesser, liksom intervjubaserade fallstudier i enstaka organisationer. För att forskningen inom fältet inte ska stagnera behövs nytänkande och de kunskapsluckor som finns behöver adresseras. Sammantaget behövs det mer högkvalitativ longitudinell forskning som inkluderar moderatorer och mediatorer. Det finns också ett behov av begreppsmässig förfining för att skilja begreppet lärandeorienterat ledaskap från de mer etablerade ledarskapsperspektiven, såsom transformativt ledarskap.

För organisationer och dess chefer är denna kunskapsöversikt relevant på flera sätt. Kunskaperna om vilka ledarbeteenden som främjar lärande kan ligga till grund för utbildning av chefer och utveckla deras förmåga att skapa goda lärvillkor och identifiera potentialen för lärande i det dagliga arbetet. En annan praktisk implikation är att en förståelse för de förutsättningar, både inom och utanför organisationer, som kan gynna medarbetarnas lärande är avgörande för att organisationer ska attrahera och rekrytera de bäst lämpade medarbetarna och skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke. Översikten kan också ge ett bidrag till organisationers system för att följa upp och utvärdera chefers arbete, liksom skapa reflektion kring hur gynnsamma förutsättningar för lärande kan främjas.