I drygt tjugo år har forskning med fokus på Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) haft en naturlig plats i didaktikens korridorer. SNI tar sin utgångspunkt i kontroversiella samhällsproblem som kan ha flera olika lösningar. Inte sällan kräver sådana problem också att eleverna gör etiska ställningstagande och tar hänsyn till frågor som rör ekonomi och hållbar utveckling. Trots detta blir dock SNI-frågor något som hamnar på NO-lärarens bord. I en internationell kontext, där dimensioner av teknik och/eller ingenjörsvetenskap inkluderas i naturvetenskapen, ser detta dock annorlunda ut. Därför ställer vi oss nu frågan: Vart tar tekniken vägen när svenska forskare skriver om SNI? Studien baseras på svensk didaktisk forskning, publicerad i internationella tidskrifter. Studiernas empiriska innehåll (exempelvis utdrag ur dialoger eller intervjuer) har analyserats med avseende på ämnesinnehåll för att skapa en bild av hur svensk SNI-undervisning formeras i praktiken. Tidiga resultat visar att: (1) SNI ofta utgår från tekniska problemformuleringar eller effekterna av teknikanvändning, (2) i de fall eleverna diskuterar fritt relaterar de till egna erfarenheter av att använda teknik och (3) att eleverna sällan diskuterar naturvetenskaplig kunskap utan att denna ”serveras” av läraren. Utifrån detta drar vi slutsatsen att teknikämnet utgör en stor del i dagens SNI-undervisning. Resultaten visar även att undervisning utifrån samhällsfrågor har större potential att utveckla elevers generella tekniska kompetens än de naturvetenskapliga kunskaper som akronymen antyder. Utifrån detta argumenterar vi att den svenska synen på SNI bör förändras så att den bättre överensstämmer med skolans praktik.