The term frailty denotes a multi-dimensional syndrome characterised by reduced physiological reserves and increased vulnerability. Frailty may be used as a marker of biological age, distinct from chronological age. There are several instruments for frailty assessment. The Clinical Frailty Scale (CFS) is probably the most commonly used in the acute care context. It is a 9-level scale, derived from the accumulated deficit model of frailty, which combines comorbidity, disability, and cognitive impairment. The CFS assessment is fast and easy to implement in daily clinical practice. The CFS is relevant for risk stratification, and may also be used as a screening instrument to identify frail patients suitable for further geriatric evaluation, i.e. a comprehensive geriatric assessment (CGA). By providing information on long-term prognosis, it may improve informed decision-making on an individual basis.

Skörhet (frailty) är ett kliniskt syndrom med sviktandefysiologiska reserver och ökad sårbarhet för påfrestningar.b Clinical frailty scale (CFS) är ett av de vanligaste skattningsinstrumentenför skörhet.b CFS är en markör för biologisk ålder, och skalanbygger på klinisk bedömning av samsjuklighet, ADL ochkognitiv förmåga.b CFS kan användas som stöd för riskstratifiering ochför att göra ett första urval av vilka personer som kangagnas av övergripande geriatrisk handläggning (comprehensivegeriatric assessment, CGA).b CFS kan användas på klinisk nivå som ett av flera stödför individualiserad behandling.b CFS kan bidra till att individer med hög kronologiskålder inte slentrianmässigt ges låg prioritet beträffandeolika interventioner.