Slutsatser

Vid psykisk och muskuloskeletal sjukdom

• Unimodala insatser, multimodala insatser och insatser som involverar arbetsplatskontakt eller koordinering mot arbetsplats har möjligen positiv effekt på återgång i arbete på kort sikt (upp till 12 månader) för personer sjukskrivna på grund av psykisk eller muskuloskeletal sjukdom (låg tillförlitlighet)³. Det går inte att bedöma effektens storlek.

• Det går inte att bedöma effekten på återgång i arbete av insatser som riktar sig till vårdgivare².

• Det går inte att bedöma effekten på återgång i arbete på längre sikt för någon typ av insats.

• Effekterna på hälsa och funktion går inte att bedöma för någon typ av insats, varken på kort eller lång sikt⁴.

^2. Med vårdgivare avses den organisation som bedriver hälso- och sjukvård på en övergripande nivå, inte den enskilda läkaren. De insatser som studerats som riktas till vårdgivare kan förutom till vårdgivaren dock även vara riktade till behandlande personal.

^3. För noggrannare beskrivning av vilka populationer som slutsatsen gäller, se Tabell 1.

^4. Slutsatserna gäller för insatser som syftar till att underlätta återgång i arbete.

Vid bröstcancer

• Det går inte att bedöma insatsernas effekt på återgång i arbete eller hälsa och funktion för personer sjukskrivna på grund av bröstcancer⁵.

^5. Slutsatserna gäller för insatser som syftar till att underlätta återgång i arbete och inkluderar inte medicinska insatser som har kurativt syfte.

Kommentar

Majoriteten av de inkluderade studierna uppvisar inga statistiskt säkerställda effekter, men resultat från flera studier talar för att vissa insatser kan ha effekter som är betydelsefulla för patienter och samhälle. Det går inte att dra slutsatser om specifika insatser eller om vilka komponenter i insatserna som fungerar. Framtida forskning kan bidra med kunskap genom att replikera studier som uppvisat positiva resultat.

Det är önskvärt att forskning om insatser som syftar till att främja återgång i arbete i möjligaste mån använder standardiserade mät- och analysmetoder och att forskare utvärderar ett begränsat antal prioriterade utfallsmått på ett vis som gör att dessa kan inkluderas i metaanalyser.

De studier som ligger till grund för slutsatserna i denna rapport är i huvudsak genomförda i Nederländerna, Norge, Sverige och Danmark. Projektgruppen bedömer att resultatens överförbarhet till svenska förhållanden är god. Samtidigt kan arbetsmarknad, sjukförsäkringslagstiftning och hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt ha betydelse för hur insatser genomförs och vilka effekter de har, och dessa faktorer kan dessutom förändras över tid.

Ett krav för att en studie skulle inkluderas var att den undersökte insatsens effekt på återgång i arbete. I vissa fall har författarna även undersökt insatsens effekter på hälsa och funktion. Slutsatsen från denna rapport är att det inte går att bedöma insatsernas effekt på hälsa och funktion. Detta ska dock inte tolkas som att det är säkerställt att insatserna saknar effekt på dessa utfall, utan att det skulle behövas ytterligare, välgjorda studier för att kunna bedöma effekten. De sammanvägda resultaten ger inget stöd för att metoderna har negativa effekter, vare sig på återgång i arbete eller hälsa och funktion.

Det är svårt att dra slutsatser om kostnadseffektivitet för de olika insatskategorierna som definierats i projektet. Hälsoekonomiska studier har bara identifierats för ett mindre antal av de specifika insatser som omfattas av utvärderingen, och det är oklart om dessa insatser är representativa för kategorierna som helhet. En hälsoekonomisk analys som genomförts i projektet visar att det räcker med en förhållandevis liten effekt på arbetsåtergång för att en insats ska bli kostnadsbesparande i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

I statistik över långtidssjukskrivning finns ofta könsskillnader. I de inkluderade studierna rapporterades endast undantagsvis separata resultat för kvinnor och män. De inkluderade studierna har inte redovisat effekter utifrån olika yrken eller arbetsmiljöer.

Det identifierades inga studier som undersökt insatser till personer sjukskrivna på grund av bipolär sjukdom eller till följd av postinfektiöst tillstånd, inklusive postcovid.

Den etiska analysen visar att insatser i vården vid långtidssjukskrivning berör etiska värden som jämlikhet, rättvisa, autonomi och integritet samt kan påverka tredje part vilket ställer höga krav på hur insatser planeras och genomförs i praktiken.