Artikeln behandlar Erik Dahlberghs syn på Ryssland under de år före det stora nordiska krigets inledning då han var generalguvernör i Livland. Traditionellt har det emellanåt hävdats att Dahlbergh var särskilt uppmärksam på faran för krig med Ryssland, men inte fick något gehör för sina varningar. I artikeln visas, utifrån ett omfattande baltiskt källmaterial, att bilden i själva verket är mycket sammansatt. I samband med den stora ryska ambassadens vistelse i Riga påsken 1697 blev Dahlbergh mycket oroad, men senare klingade hans fruktan av och månaderna före krigsutbrottet sensommaren 1700 lovordade han tsarens rättrådighet. Dahlbergh ville förvisso stärka försvaret av Baltikum, men det var många delar av det fasta försvaret som han ville bygga ut. Karl XII godkände dessutom de flesta av Dahlberghs förslag och ville bara se ordentliga kostnadsberäkningar innan de började genomföras.