Genom denna bok vill vi ge en djupare förståelse för suicidalitetens natur. Därför har vi valt ordet "förståelseram" i titeln till detta kapitel. Vi har undvikit referenser; de finns på andra ställen i boken. Boken har tillkommit som en reaktion på den sänkning av suicidtalet som skett under åren 1980-2000. Då planade suicidtalet ut och nu sjunker det mycket långsammare än tidigare. Samtidigt har avtabueringen gjort det möjligt att öppet tala om suicidalitet, ge det stöd som behövs till suicidala personer och deras närstående samt inrikta forskningen på delvis nya områden. Alla som kommer i kontakt med sucidalitet, de som tänker på suicid som en utväg för egen del och de som möter dessa personer bör ha en gemensam föreställningsram. En sådan struktur underlättar orientering, stabilitet och trygghet. Det kommer att ta tid innan vi är där. Detta är bara början. Hur mycket av föreställningsramen som ska presenteras för en patient samt när och hur är en fråga om tajmning. I början är det viktigt att arbeta konkret här och nu med stöd av ramen och de olika modellerna i boken. På sikt behöver suicidala personer få lära sig förståelseramen på ett eller annat sätt, som stöd i att självständigt förstå och hantera sina liv. I detta kapitel försöker vi redogöra för förståelseramen sammanfattad i tolv principer, samt ge tips till hjälparen om hur man ska bemöta suicidala personer och tips till den suicidale om hur hen ska förhålla sig till sig själv och sin suicidtankar. Slutligen ges tips om hur man ska gå till väga för att söka hjälp.