Conditions involving intracranial vascular anomalies are increasingly diagnosed, not least incidentally, with the increasing availability of neuroradiological investigations. Acute deterioration and development of symptoms due to a vascular condition could require neurosurgical intervention depending on the nature of the condition and status of the patient. On the other hand, asymptomatic patients with incidental findings require careful consideration and risk assessment when deciding on whether or not to treat the condition, and if so, how. In this review article we provide a summary of some of the most common neurosurgical vascular conditions and outline management considerations in both the acute and elective setting.

Vaskulära sjukdomstillstånd som kan bli aktuella för neurokirurgisk åtgärd inkluderar cerebrala kavernösa missbildningar (CCM), arteriovenösa missbildningar (AVM), intrakraniella aneurysm, spontana intracerebrala hematom (ICH), durala arteriovenösa fistlar (AV-fistlar) och arteriell intrakraniell stenos (så kallad moyamoya-­sjuka). Denna artikel behandlar de vanligaste av dessa.

När patienten insjuknar akut med en blödning vid något av ovan nämnda tillstånd krävs ofta skyndsam handläggning, ibland tillsammans med åtgärder med anledning av bakomliggande patologi. Vid elektiv handläggning föreligger ofta ytterligare svårigheter för riskvärdering och beslut om åtgärd mot det bakomliggande tillståndet. Allt fler vaskulära tillstånd upptäcks incidentellt i takt med att radiologisk avbildning av hjärnan blir vanligare. Behandlingsrisk måste då vägas mot den kumulativa risken av att lämna tillståndet obehandlat, vilket ofta är ett komplext ställningstagande. I samråd med patienten görs bästa möjliga bedömning av den samlade riskbilden, vilket vägs samman med patientens önskemål och förhållningssätt. I praktiken handlar det om att patient och läkare tillsammans måste komma fram till om man vill ta risken för morbiditet och mortalitet här och nu eller om man föredrar att leva med den ofta låga, men långsiktiga risken för blödningskomplikation. När man bestämt sig för behandling uppstår därtill frågor om vilken modalitet man bör välja. Under de senaste decennierna har mindre invasiva behandlingsmöjligheter utvecklats, såsom endovaskulär behandling och stereotaktisk strålbehandling, vilket har lett till att traditionell öppen neuro­kirurgisk åtgärd används alltmer sällan vid vissa av dessa tillstånd.