Begreppet kritiskt tänkande har inte en enhetlig definition fast kognitiva färdigheter så som att kunna ställa adekvata frågor, utvärdera, analysera, reflektera och dra slutsatser brukar höra till (Hedin, 2006). I examensfordringarna för civilingenjörsexamen (Högskoleförordningen, 1993) ingår att studenterna ska visa förmåga att ”kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar”, samt ”planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar”. Det krävs alltså att studenterna, med lärarnas hjälp, utvecklar ett flertal avancerade förmågor kopplat till kritiskt tänkande. Vidare bedrivs ingenjörsutbildningarna vid LiU enligt CDIO-ramverket (Crawley et. al., 2014), vilket inkluderar förmågor att definiera systemgränser, abstrahera, förstå helheter och delsystem, samt göra prioriteringar och avvägningar (avdelning 2.3 i CDIO Syllabus).  I Kursen Logistikprojekt (12hp, A-nivå) för civilingenjörsstudenter termin 9 gör studenterna gruppvis logistikutredningar med var sin extern organisation som uppdragsgivare. Med hjälp av såväl litteratur som information från uppdragsgivaren ska undersökningsfrågor preciseras, och metoder för datainsamling och analys väljas. Utmaningarna kopplar an till de mest avancerade nivåerna i Blooms taxonomi (Krathwohl, 2002) och SOLO-taxonomin (Biggs et al., 2022). Kritiskt tänkande innefattar en rad mentala processer och färdigheter som t.ex tolkning, analys, utvärdering, slutledning, förklaring och självreglering (Alsaleh, 2020). Studenterna får i kursen alltså möjlighet att utveckla och träna på dessa färdigheter som bygger förmågan kritiskt tänkande.  Studenterna upplever dock vissa svårigheter att genomföra utredning på ett strukturerat sätt som bäddar för trovärdiga och underbyggda resultat. I syfte att som lärare bättre kunna bistå studenterna adresseras därför följande frågor:    Vilka svårigheter upplever studenterna när de ska lära sig utredningsmetodik?    Hur kan pedagogiken utformas för att hjälpa studenterna att komma över svårigheterna?     Studenterna fick vid sex tillfällen i realtid skriftligt reflektera över bl.a. vilka svårigheter de för tillfället brottades med. Den data kompletterades med gruppintervjuer under kursens gång och i slutet av examensarbetet. Efter tematisk analys identifierades fem större svårigheter som sedan låg till grund för de förändringar som gjordes till nästkommande kursomgång. Nedan presenteras dessa:   Val av undersökningsmetoder - Seminarium, med fokus på konkret metodbeskrivning med stöd av metodlitteratur, tydligare lärarhandledning   Skriftligt kommunicera resultatet - Seminarium, där fokus ligger på hantering av empiri och analys i rapporterna, nytt basgruppsmöte, lärarhandledning   Litteraturens roll - Seminarium om referensram, nytt basgruppsmöte, lärarhandledning   Precisera och avgränsa - Kursmaterial (film, dokument) reviderat utifrån nya utredningsmodellen, tydligare lärarhandledning   Planering - Ny modell för utredningsplanering, krav på tidsplan, fler basgruppsmöten, tydligare lärarhandledning till basgruppsmöte