I en omvärld som präglas av tilltagande kriser och påtagliga förändringar i det globala säkerhetslandskapet (cf. Säkerhetspolisen, 2024) blir god säkerhetskultur som främjar goda säkerhetsbeteenden inom militära organisationer ytterst central. Det är avgörande för förmågan att hantera risker samt minska antalet tillbud och olyckor vilket främjar en god arbetsmiljö i verksamhet som inbegriper militära medel. Säkerhetsarbete är komplext och tidskrävande och berör, på olika sätt, flera systemnivåer vilket gör det utmanande att studera. Hur säkerhetskultur påverkar säkerhetsbeteenden är dock ett sätt att försöka förstå de faktorer som främjar säkerhet i militär verksamhet.

Enligt Arbetsmiljöverket (2024) omfattar begreppet säkerhetskultur de attityder, uppfattningar och värderingar som chefer och anställda har om säkerhet och arbetsmiljö (se även Alvesson, 2012; Choudhry et al., 2007; Guldenmund, 2000; Wiegmann et al., 2004). Det närliggande begreppet säkerhetsklimat (Börjesson et al., 2011; Neal & Griffin, 2002; Schüler & Matuszczyk, 2019; Zohar, 1980) kan sägas vara en stämningsindikator och ”ögonblicksbild” i form av de förväntningar, tolkningar av och uttryck för den säkerhetskultur som finns i organisationen.

En god säkerhetskultur, vilken uttrycks i ett gott säkerhetsklimat, syftar till att skapa förutsättningar för att goda säkerhetsbeteenden utvecklas. Det i sin tur leder till ökad möjlighet att främja en god arbetsmiljö genom att förebygga och minska antalet tillbud och olyckor. Denna kunskapssammanställning fokuserar på att undersöka vilka interventioner, arbetssätt och metoder samt vilka individuella, grupp- och organisatoriska faktorer som främjar god säkerhetskultur och därmed goda säkerhetsbeteenden i militär verksamhet. Resultatet sammanfattar kunskapsläget för att ge en aktuell helhetsbild och identifiera behov av framtida forskningsstudier. 

Syftet med kunskapssammanställningen är att, på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, sammanställa aktuell forskning om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende inom militära verksamheters arbetsmiljöer i Sverige och andra jämförbara länder. 

Kunskapssammanställningen bygger på en systematisk litteraturgenomgång av tidigare empiriska studier med ett västligt perspektiv. Totalt identifierades 1 808 artiklar och efter gallring utifrån relevans, fokus och kvalitet återstod 42 artiklar. Av dessa inkluderades 25 artiklar i det empiriska underlaget, de övriga 17 artiklarna valdes att ingå i bakgrunds- och diskussionsavsnitten. 

Resultatet pekar på fem teman vilka påverkar säkerhetsbeteenden och den faktiska säkerheten i militär verksamhet. 

• I ett tema betonas vikten av ett positivt säkerhetsklimat som påverkar individens beteende och minskar incidenter. 
• Det andra temat fokuserar på strukturella förutsättningar och behovet av övervakning och monitorering av aktiviteter i systemet för att främja öppenhet och flexibilitet. 
• Det tredje temat belyser säkerhetsbeteenden som påverkas av erfarenhet, psykisk hälsa och personliga egenskaper. 
• Tema fyra framhäver vikten av ledarskap, där en kombination av transformativa och transaktionella ledarstilar, i samklang med ett positivt säkerhetsklimat, leder till bättre säkerhetsbeteenden. 
• Det femte temat betonar bland annat vikten av en struktur med prestigelös kunskaps- och erfarenhetsspridning samt en stödjande lärkultur vilket anses positivt för säkerhetsbeteenden. 

Sammantaget pekar forskningen på att dessa teman utgör centrala komponenter för att förstå komplexiteten i hur säkerhetskultur och goda säkerhetsbeteenden främjas utifrån ett systemperspektiv, samt att säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden som har den skarpa huvuduppgiften i fokus borde vara en kärna för alla militär praktiker i all militär verksamhet.