Genom omställning av ekonomin ska Europa bli den första klimatneutrala kontinenten i världen. Den övergripande målet är att det inte ska finnas några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 och att den ekonomiska tillväxten ska ha frikopplats från resursförbrukningen. Detta mål ska delvis nås genom en ökad cirkulering av material. Ambitionen om att nå en ökad cirkularitet av material och på så sätt reducera växthusgasutsläppen avspeglas även i svenska regeringens nationella strategi och handlingsplan för cirkulär ekonomi. Strategin fastslår att den cirkulära ekonomin ska vara ett verktyg för att minska samhällets resursanvändning och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn inklusive bygg- och rivningsavfall är ett av totalt sex prioriterade områden. Den här rapporten presenterar resultat från forskningsprojektet Materialflöden och indikatorer för cirkulär ekonomi – MICE. Syftet med projektet var att presentera kunskap och underlag om nuläge, förutsättningar och uppföljning gällande materialåtervinning och cirkulär ekonomi kopplat till Trafikverkets samlade verksamhet. Frågeställningarna som låg till grund för arbetet syftade att undersöka hinder och möjligheter för cirkulering av byggmaterial, hur dagens flöden och förråd av byggmaterial i kan beskrivas och kvantifieras, och vilka indikatorer som löpande skulle kunna stödja Trafikverket i arbetet med att uppnå ökad cirkulering av byggmaterial. Projektets analys avgränsades till materialen stål, betong, asfalt och massor. Materialflödesanalysen som genomfördes beräknade inflöde, lager och utflödet av material från väg- och järnvägsinfrastrukturen. Fokus i analysen var att identifiera vilken data som fanns tillgängliga och att identifiera en metod. Metoden för att beräkna inflöde, lager och utflöde byggdes upp så att resultatet även kan presenteras med en geografisk fördelning per materialkategori, till exempel på kommun eller regionnivå. Resultaten visar att det går att beräkna övergripande inflöde, lager, utflöde av material för Trafikverket men det krävs anpassning av olika datakällor, och bristen på enhetliga identifierade egenskaper i geodata har komplicerat sammanställningen. Studien kan demonstrera svårigheten att sammanställa nuläget för Trafikverkets totala materialanvändning och materialåtervinning på grund av projektbaserade data och bristande kopplingar mellan olika datakällor. Förslagen på indikatorer för att stödja Trafikverkets arbete med cirkulering av byggmaterial har även de sorterats utifrån inflöde, upplagring, eller utflödet av material från infrastrukturanläggningen, Målsättningen var att visa på vilken typ av information som olika indikatorer skulle kunna ge till Trafikverket i arbetet med cirkulering av byggmaterial, samt en översiktlig beskrivning av dataunderlag som bedöms vara tillgängliga för att beräkna dessa indikatorer. Med hjälp av indikatorerna kan Trafikverket få en ökad kunskap om de flöden av material som omsätts och de materialförråd som förvaltas. Dataunderlag saknas i stor utsträckning idag men projektet har identifierat att dataunderlagen skulle kunna förbättras genom förändrade krav vid upphandling gällande återvinning och återanvändning. Slutligen ges tre huvudrekommendationer för att accelerera arbetet med cirkulärt byggande kopplat till Trafikverkets verksamhet: 1) Att Trafikverket tar fram en strategi och målbild för cirkulär byggande, i vilken klimatvinster tydliggörs och kvantifieras 2) Att Trafikverket ökar kontrollen och spårbarheten hos material på en övergripande nivå och/eller regionalnivå. 3)  Att Trafikverket utvecklar incitament och policy för samordning av projektet, vilket möjliggör en uppskalning av lösningar för mer cirkulära flöden av material.