Användningen av artificiell intelligens (AI) inom försäkringsbranschen skapar både möjligheter och utmaningar. AI kan effektivisera processer, förbättra riskbedömningar och kundservice samt minska försäkringsbedrägerier. Trots fördelarna ligger den svenska försäkringsbranschen efter både andra branscher och internationella aktörer när det gäller användning av AI. För att stärka konkurrenskraften och möta den tekniska utvecklingen är det därför avgörande att svenska försäkringsbolag implementerar AI på ett effektivt sätt, men även säkerställer regelefterlevnad.

Förordning (2024/1689) om harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI-förordningen) trädde i kraft den 1 augusti 2024 och syftar till att harmonisera AI-regleringen inom EU. En central fråga är dock hur AI-förordningen kan bidra till en tryggare och ökad användning av AI. Hur stor påverkan förordningen faktiskt får på försäkringsbranschen är även i nuläget osäkert. De flesta användningsområden för AI inom försäkringsbranschen klassas inte som högrisk, vilket innebär att dess direkta påverkan kan vara begränsad. Underwritingprocessen för sjuk- och livförsäkringar är däremot ett användningsområde för AI som klassas som högrisk enligt AI-förordningen. Försäkringsbolag står emellertid inför ytterligare utmaningar vid implementeringen av AI, främst i förhållande till förordning (2016/679) om skydd av fysiska personer vid behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (GDPR). I GDPR är frågor om transparens, automatiserade beslutsprocesser och risken för diskriminering av särskild betydelse för försäkringsbolagen.

I uppsatsen behandlas de rättsliga utmaningarna och möjligheterna för att effektivt öka användningen av AI inom försäkringsbranschen. Med en kombination av rättslig analys och branschperspektiv analyseras det i uppsatsen hur både AI-förordningens och GDPR påverkar försäkringsbranschens förmåga att implementera AI-system i verksamheten.