Sammanfattning:

I rapporten redovisas en pilotstudie som undersökte hur tillgänglig offentlig statistik kan användas för att analysera löneskillnader mellan kvinnor och män i likvärdigt arbete på nationell nivå i de nordiska länderna. Särskilt undersöktes statistik i Finland, Norge och Sverige. Pilotstudien ägde rum inom ramen för Nordiska ministerrådets projekt om lika lön för likvärdigt arbete i Norden.

I en genomgång av tidigare forskning konstateras att lönegapet mellan könen kvarstår trots lagar och föreskrifter. En vanlig förklaring till könslönegapet är den könssegregerade arbetsmarknaden, uppdelad i mans- och kvinnodominerade yrken. Kvinnodominerat arbete undervärderas ofta lönemässigt jämfört med mansdominerade yrken med likvärdiga krav. Lagstiftning har inte kunnat åstadkomma lika lön för likvärdigt arbete och den nordiska lönebildningsmodellen har snarare motverkat utplånandet av könslönegapet.

De nationella yrkesklassificeringarna är viktiga för att kunna jämföra löner. Även om alla länderna följer en internationell standard, varierar sättet att klassificera yrken delvis mellan länderna. Hur lön definieras, det vill säga vilka lönemått som används, i den nationella statistiken varierar också mellan länderna. Månadslön definieras på delvis olika sätt, och timlön används ibland som lönemått i statistiken. Detta påverkar möjligheten att jämföra löner för likvärdigt arbete, nationellt och mellan nordiska länder. Statistikvariabler som medel- respektive medianvärde används båda som mått för att beräkna lönegap, men kan ge olika resultat. När det gäller den nationella statistiken om lön och kön i olika yrken har varje nordiskt land sina specifika utmaningar och brister som påverkar möjligheten att jämföra löner mellan likvärdiga yrken.

Studien undersökte hur statistik kan användas utifrån premissen att det redan gjorts en bedömning av vad som är att betrakta som likvärdigt arbete vid jämförelse av olika yrken. Exempeljämförelser mellan mans- och kvinnodominerade yrken visar på betydande lönegap mellan yrkena. Löner varierar mellan privat och offentlig sektor, vilket medför att lönegap mellan olika yrken som utför likvärdigt arbete är olika stora om man tar hänsyn till sektorstillhörighet. Lönegapet har minskat något över tid, men det finns fortfarande stora skillnader mellan olika yrken och sektorer.

Generellt arbetar kvinnor i Norden deltid i högre grad än män, och det generella mönstret är att deltidsarbete påverkar lönen negativt. Deltidsarbete är dock olika vanligt i olika yrken och omfattningen av arbetstiden kan påverka lönen på olika sätt.

Även om det är kraven på arbetet, och inte arbetstagarnas egenskaper, som ska ligga till grund för bedömning av likvärdighet mellan yrken påverkar faktorer som ålder och invandrarbakgrund lönerna och lönegapet på nationell nivå. Ålder ingår även som indikator för delmålet FN:s Agenda 2030 (UN 2025). Sett till utbildningsnivå kräver kvinnodominerade yrken ofta högre utbildning än mansdominerade yrken med samma lönenivå.

Rekommendationer:

Rekommendationerna från pilotstudien anger vilka grundläggande krav som officiell, nationell statistik skulle behöva uppfylla och vilken statistik som borde vara tillgänglig för analyser om kön och lön för likvärdigt arbete på nationell nivå.

• Information om yrken på ett sådant sätt att kvinnodominerade- och mansdominerade yrken beskrivs med samma detaljeringsgrad.
• I möjligaste mån statistiska uppgifter om löner på den mest detaljerade yrkesklassifikationsnivån.
• Statistik över antalet män och kvinnor i yrken i samma tabell som lönerna.
• Uppgifter om såväl medel- som medianlöner för yrken i klassificeringssystemet.
• Uppgifter om lön både för varje sektor (privat och offentlig, offentlig uppdelad i statlig och kommunal sektor) och sektorer tillsammans.
• Lättillgängliga uppgifter om antal män och kvinnor som arbetar hel- och deltid i varje yrke och om hel- och deltidslöner.
• Uppgift om åldersstrukturer i olika yrken i samma tabell som lönerna.
• Antalet inrikes- och utrikesfödda, uppdelat i kvinnor och män, samt deras medel- och medianlöner, åtminstone i yrken där de utrikesfödda är många.
• Uppgifter om utbildning kopplade till uppgifter om kön och lön.
• Tidsserier åtminstone gällande uppgifter om såväl medel- som medianlöner samt antalet män och kvinnor i yrken på fyrsiffernivån i klassificeringssystemen, sektorsvis och sektorer tillsammans.