Open this publication in new window or tab >>2026 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]
Background: Heart disease affects not only the person living with the disease but also the family, particularly informal caregivers who may assume substantial caregiving responsibilities. How caregivers are affected depends, among other factors, on the severity and trajectory of the disease and their relationship with the person who is ill. The situation may involve increased responsibilities, changing family roles and relationships, and emotional strain. However, knowledge remains limited regarding informal caregivers’ experiences of heart disease, how family life is affected, and how caregivers can be supported.
Aim: The overall aim of this thesis was to advance the understanding of informal caregiving in families where an adult lives with heart disease, with a particular focus on preparedness for caregiving and its implications for caregiver support.
Methods: The thesis comprises four studies using qualitative and quantitative methods. Studies I and II were based on semi-structured interviews with families recruited from cardiology clinics at three Scandinavian university hospitals. Study I included 22 spouses and used thematic analysis with an inductive approach, while study II included 28 families (83 family members) and combined reflexive thematic analysis with ideal-type analysis. Study III was a PRISMA-COSMIN-guided systematic review of 11 studies evaluating the measurement properties of the Preparedness for Caregiving Scale (PCS), with evidence synthesised and graded according to COSMIN methodology. Study IV was a randomised controlled multicentre trial including 202 informal caregivers of persons with heart failure. Participants were allocated to an internet-based support programme or usual care, with outcomes assessed at baseline, three, and six months. The primary outcome, preparedness for caregiving assessed using the PCS, was analysed using linear mixed models (LMM).
Findings: Study I showed that partners’ everyday lives were characterised by uncertainty, shifting roles, and practical and emotional challenges. They balanced caregiving, parenting, and family responsibilities while striving to maintain stability and adapting to changing demands. In study II, a typology of four family response patterns was developed based on levels of family cohesion and external supporting networks, illustrating substantial variation in how families adapted to heart disease. Study III showed that evidence for the measurement properties of the PCS was strongest for structural validity and internal consistency, whereas evidence for several other measurement properties was limited or absent, particularly for content validity and responsiveness. In Study IV, participation in the internet-based support programme improved caregivers’ preparedness and was associated with improved sleep.
Conclusion: Informal caregiving in the context of heart disease is closely intertwined with family life and shaped by changing roles, relationships, responsibilities, and access to support. Preparedness for caregiving may be viewed as a resource for managing caregiving demands. The findings highlight the importance of recognising variation in family circumstances and providing support tailored to caregivers’ and families’ needs. Internet-based support may complement existing care by strengthening caregivers’ preparedness and supporting their wellbeing.
Abstract [sv]
Bakgrund: Hjärtsjukdom påverkar inte bara den person som är sjuk utan också de anhöriga som finns runt omkring. Många anhöriga tar ett omfattande ansvar för stöd och omsorg samtidigt som de försöker hantera familjeliv, arbete och vardag. Hur anhöriga påverkas beror bland annat på sjukdomens svårighetsgrad och förlopp samt på relationen till den som är sjuk. Situationen kan innebära ett ökat ansvar, förändrade familjeroller och relationer samt känslomässiga påfrestningar. Trots att anhöriga har en central roll i vården är kunskapen fortfarande begränsad om deras erfarenheter och om hur familjelivet påverkas när en familjemedlem lever med hjärtsjukdom.
Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att fördjupa förståelsen för anhöriga i familjer där en vuxen person lever med hjärtsjukdom, med särskilt fokus på beredskap för vårdande och dess betydelse för stöd till anhöriga.
Metod: Avhandlingen bygger på fyra delstudier med både kvalitativ och kvantitativ metod. Studie I och II baserades på semistrukturerade intervjuer med familjer rekryterade från kardiologiska kliniker vid tre skandinaviska universitetssjukhus. Studie I omfattade 22 deltagare och analyserades med tematisk analys med induktiv ansats. Studie II omfattade 28 familjer (83 familjemedlemmar) och analyserades med reflexiv tematisk analys och idealtypsanalys. Studie III var en systematisk litteraturöversikt enligt PRISMA-COSMIN-riktlinjerna baserad på 11 studier som utvärderade mätningsegenskaperna hos Preparedness for Caregiving Scale (PCS). Evidensen sammanställdes och graderades enligt COSMIN-metodik. Studie IV var en randomiserad kontrollerad multicenterstudie med 202 anhöriga till personer med hjärtsvikt. Deltagarna randomiserades till ett internetbaserat stödprogram eller sedvanlig vård och följdes vid baslinjen samt efter tre och sex månader. Det primära utfallet, beredskap för vårdande bedömt med PCS, analyserades med linjära mixade modeller (LMM).
Resultat: Studie I visade att partnernas vardag präglades av osäkerhet, förändrade roller samt praktiska och känslomässiga utmaningar. De försökte förena omsorgsansvar, föräldraskap och vardagsliv samtidigt som de strävade efter att skapa stabilitet och anpassa sig till förändrade krav. I studie II utvecklades en typologi med fyra familjemönster baserade på graden av familjesammanhållning och tillgång till stöd utanför familjen, vilket visade på variation i hur familjer anpassade sig till hjärtsjukdom. Studie III visade att evidensen för PCS:s mätningsegenskaper var starkast för strukturell validitet och intern konsistens, medan evidensen för flera andra mätningsegenskaper var begränsad eller saknades, särskilt avseende innehållsvaliditet och responsivitet. Studie IV visade att deltagande i det internetbaserade stödprogrammet förbättrade anhörigas beredskap för vårdande och var förknippat med förbättrad sömn.
Slutsatser: Anhörigas situation när en vuxen familjemedlem lever med hjärtsjukdom är nära sammanvävd med familjelivet och påverkas av förändrade roller, relationer, ansvar och tillgång till stöd. Beredskap för vårdande kan ses som en resurs för att hantera vårdandets krav. Resultaten belyser betydelsen av att uppmärksamma variationer i familjers situation och erbjuda stöd anpassat till anhörigas och familjers behov. Internetbaserat stöd kan vara ett komplement till befintlig vård genom att stärka anhörigas beredskap för vårdande och bidra till deras välbefinnande.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2026. p. 91
Series
Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 2033
Keywords
Heart disease, Informal caregiving, Preparedness for caregiving, Family life, Parenting, Illness adaptation, Digital support, Hjärtsjukdom, Anhörigomsorg, Beredskap för anhörigomsorg, Familjeliv, Föräldraskap, Anpassning till sjukdom, Digitalt stöd
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-229000 (URN)10.3384/9789181184785 (DOI)9789181184778 (ISBN)9789181184785 (ISBN)
Public defence
2026-12-04, Berzeliussalen, Building 463, Campus US, Linköping, 09:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
2026-11-022026-11-022026-11-02Bibliographically approved