liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Unravelling typology of family life when a parent has heart disease: A qualitative study of families with adolescents
Linköping University, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Division of Nursing Sciences and Reproductive Health. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
Linköping University, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Division of Nursing Sciences and Reproductive Health. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Center of Paediatrics and Gynaecology and Obstetrics, Department of Gynaecology and Obstetrics in Norrköping.ORCID iD: 0000-0002-4086-4634
Linnaeus Univ, Sweden.
Copenhagen Univ Hosp, Denmark.
Show others and affiliations
2025 (English)In: International Journal of Nursing Studies Advances, E-ISSN 2666-142X, Vol. 8, article id 100324Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: When a parent is living with heart disease, it impacts the entire family. To fully understand the effect, the perspectives of all family members need be analysed together as a unit. Objective: To identify what characterises family life and relationships in families with adolescents, with a parent living with heart disease. Design: Qualitative study with an inductive approach. Setting: In three Scandinavian countries between 2019 and 2022. Participants: A total of 28 families with 83 family members, from three university hospitals were included. Inclusion criteria were families with a parent living with any type of heart disease, within six months and up to five years since diagnosis and having one or more adolescents living at home. Methods: Data was collected through semi-structured individual interviews. Reflexive thematic analysis was used to identify patterns within families. This was followed by an ideal-type analysis, which resulted in a typology defining aspects of family experiences and responses of living with heart disease. Results: A typology was developed describing four different family responses to heart disease: resilient, fragile, overwhelmed, and resigned. A family with a resilient response exhibits a collective approach, fostering solidarity and adaptability as they manage heart disease. A family with a fragile response shares a sense of belonging among family members, but struggles with concurrent stressors, navigating challenges individually without external support. A family withan overwhelmed response experience breakdowns in communication and helplessness in managing heart disease alongside various demands. A family with a resigned response relies on individual strategies leading to challenges for them to interact and understand each other. Conclusions: Families affected by heart disease handle their new life circumstances in various ways. Strong family cohesion and supporting networks emerged as crucial elements in helping families cope with the multifaceted challenges associated with living with heart disease.

Place, publisher, year, edition, pages
ELSEVIER , 2025. Vol. 8, article id 100324
Keywords [en]
Heart disease; Adolescent; Parenting; Qualitative research; Coping strategies; Support; Family dynamics; Illness adaptation; Typology development
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-213674DOI: 10.1016/j.ijnsa.2025.100324ISI: 001483975000001PubMedID: 40276213Scopus ID: 2-s2.0-105002298085OAI: oai:DiVA.org:liu-213674DiVA, id: diva2:1959432
Note

Funding Agencies|Novo Nordisk Foundation [NNF180C0034016]; Kamprad Family Foundation [20210130]

Available from: 2025-05-20 Created: 2025-05-20 Last updated: 2026-11-02
In thesis
1. Informal Caregiving and Family Life in Heart Disease: Caregiver and Family Experiences, Preparedness and Outcomes of a Digital Intervention
Open this publication in new window or tab >>Informal Caregiving and Family Life in Heart Disease: Caregiver and Family Experiences, Preparedness and Outcomes of a Digital Intervention
2026 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Background: Heart disease affects not only the person living with the disease but also the family, particularly informal caregivers who may assume substantial caregiving responsibilities. How caregivers are affected depends, among other factors, on the severity and trajectory of the disease and their relationship with the person who is ill. The situation may involve increased responsibilities, changing family roles and relationships, and emotional strain. However, knowledge remains limited regarding informal caregivers’ experiences of heart disease, how family life is affected, and how caregivers can be supported.

Aim: The overall aim of this thesis was to advance the understanding of informal caregiving in families where an adult lives with heart disease, with a particular focus on preparedness for caregiving and its implications for caregiver support.

Methods: The thesis comprises four studies using qualitative and quantitative methods. Studies I and II were based on semi-structured interviews with families recruited from cardiology clinics at three Scandinavian university hospitals. Study I included 22 spouses and used thematic analysis with an inductive approach, while study II included 28 families (83 family members) and combined reflexive thematic analysis with ideal-type analysis. Study III was a PRISMA-COSMIN-guided systematic review of 11 studies evaluating the measurement properties of the Preparedness for Caregiving Scale (PCS), with evidence synthesised and graded according to COSMIN methodology. Study IV was a randomised controlled multicentre trial including 202 informal caregivers of persons with heart failure. Participants were allocated to an internet-based support programme or usual care, with outcomes assessed at baseline, three, and six months. The primary outcome, preparedness for caregiving assessed using the PCS, was analysed using linear mixed models (LMM).

Findings: Study I showed that partners’ everyday lives were characterised by uncertainty, shifting roles, and practical and emotional challenges. They balanced caregiving, parenting, and family responsibilities while striving to maintain stability and adapting to changing demands. In study II, a typology of four family response patterns was developed based on levels of family cohesion and external supporting networks, illustrating substantial variation in how families adapted to heart disease. Study III showed that evidence for the measurement properties of the PCS was strongest for structural validity and internal consistency, whereas evidence for several other measurement properties was limited or absent, particularly for content validity and responsiveness. In Study IV, participation in the internet-based support programme improved caregivers’ preparedness and was associated with improved sleep.

Conclusion: Informal caregiving in the context of heart disease is closely intertwined with family life and shaped by changing roles, relationships, responsibilities, and access to support. Preparedness for caregiving may be viewed as a resource for managing caregiving demands. The findings highlight the importance of recognising variation in family circumstances and providing support tailored to caregivers’ and families’ needs. Internet-based support may complement existing care by strengthening caregivers’ preparedness and supporting their wellbeing.

Abstract [sv]

Bakgrund: Hjärtsjukdom påverkar inte bara den person som är sjuk utan också de anhöriga som finns runt omkring. Många anhöriga tar ett omfattande ansvar för stöd och omsorg samtidigt som de försöker hantera familjeliv, arbete och vardag. Hur anhöriga påverkas beror bland annat på sjukdomens svårighetsgrad och förlopp samt på relationen till den som är sjuk. Situationen kan innebära ett ökat ansvar, förändrade familjeroller och relationer samt känslomässiga påfrestningar. Trots att anhöriga har en central roll i vården är kunskapen fortfarande begränsad om deras erfarenheter och om hur familjelivet påverkas när en familjemedlem lever med hjärtsjukdom.

Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att fördjupa förståelsen för anhöriga i familjer där en vuxen person lever med hjärtsjukdom, med särskilt fokus på beredskap för vårdande och dess betydelse för stöd till anhöriga.

Metod: Avhandlingen bygger på fyra delstudier med både kvalitativ och kvantitativ metod. Studie I och II baserades på semistrukturerade intervjuer med familjer rekryterade från kardiologiska kliniker vid tre skandinaviska universitetssjukhus. Studie I omfattade 22 deltagare och analyserades med tematisk analys med induktiv ansats. Studie II omfattade 28 familjer (83 familjemedlemmar) och analyserades med reflexiv tematisk analys och idealtypsanalys. Studie III var en systematisk litteraturöversikt enligt PRISMA-COSMIN-riktlinjerna baserad på 11 studier som utvärderade mätningsegenskaperna hos Preparedness for Caregiving Scale (PCS). Evidensen sammanställdes och graderades enligt COSMIN-metodik. Studie IV var en randomiserad kontrollerad multicenterstudie med 202 anhöriga till personer med hjärtsvikt. Deltagarna randomiserades till ett internetbaserat stödprogram eller sedvanlig vård och följdes vid baslinjen samt efter tre och sex månader. Det primära utfallet, beredskap för vårdande bedömt med PCS, analyserades med linjära mixade modeller (LMM).

Resultat: Studie I visade att partnernas vardag präglades av osäkerhet, förändrade roller samt praktiska och känslomässiga utmaningar. De försökte förena omsorgsansvar, föräldraskap och vardagsliv samtidigt som de strävade efter att skapa stabilitet och anpassa sig till förändrade krav. I studie II utvecklades en typologi med fyra familjemönster baserade på graden av familjesammanhållning och tillgång till stöd utanför familjen, vilket visade på variation i hur familjer anpassade sig till hjärtsjukdom. Studie III visade att evidensen för PCS:s mätningsegenskaper var starkast för strukturell validitet och intern konsistens, medan evidensen för flera andra mätningsegenskaper var begränsad eller saknades, särskilt avseende innehållsvaliditet och responsivitet. Studie IV visade att deltagande i det internetbaserade stödprogrammet förbättrade anhörigas beredskap för vårdande och var förknippat med förbättrad sömn.

Slutsatser: Anhörigas situation när en vuxen familjemedlem lever med hjärtsjukdom är nära sammanvävd med familjelivet och påverkas av förändrade roller, relationer, ansvar och tillgång till stöd. Beredskap för vårdande kan ses som en resurs för att hantera vårdandets krav. Resultaten belyser betydelsen av att uppmärksamma variationer i familjers situation och erbjuda stöd anpassat till anhörigas och familjers behov. Internetbaserat stöd kan vara ett komplement till befintlig vård genom att stärka anhörigas beredskap för vårdande och bidra till deras välbefinnande.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2026. p. 91
Series
Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 2033
Keywords
Heart disease, Informal caregiving, Preparedness for caregiving, Family life, Parenting, Illness adaptation, Digital support, Hjärtsjukdom, Anhörigomsorg, Beredskap för anhörigomsorg, Familjeliv, Föräldraskap, Anpassning till sjukdom, Digitalt stöd
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-229000 (URN)10.3384/9789181184785 (DOI)9789181184778 (ISBN)9789181184785 (ISBN)
Public defence
2026-12-04, Berzeliussalen, Building 463, Campus US, Linköping, 09:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2026-11-02 Created: 2026-11-02 Last updated: 2026-11-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(894 kB)95 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 894 kBChecksum SHA-512
6e853c75e3640f1fade7468c1b8799c88362ad41931ec83270a74497fdd021d07b2cd6db5f0ab3adf5782a2384b45960cbf1e23db874dcc6066cb20413e99b8a
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full textPubMedScopus

Search in DiVA

By author/editor
Holmbom, MatildaGrundström, HannaStrömberg, Anna
By organisation
Division of Nursing Sciences and Reproductive HealthFaculty of Medicine and Health SciencesDepartment of Gynaecology and Obstetrics in NorrköpingDepartment of Cardiology in Linköping
In the same journal
International Journal of Nursing Studies Advances
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 97 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric score

doi
pubmed
urn-nbn
Total: 85 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf