Medarbetare inom socialtjänsten är särskilt utsatta för hat, hot och trakasserier i sitt yrkesutövande (1, 2). Vanligaste orsaken till hat, hot och trakasserier är kopplade till beslut, men det förekommer också att sådana handlingar utförs utan uppenbara motiv (2). Konsekvenserna av hat, hot och trakasserier för socialtjänstens medarbetare är omfattande. De inkluderar bland annat   försämrad fysisk och psykisk hälsa, ökad sjukfrånvaro, minskad arbetsprestation, minskat engagemang, rädsla för klienter, minskad tillit och ilska, konsekvenser som påverkar arbetet negativt (3). Arbetet inom socialtjänsten innebär ofta höga krav och stress vilket kan påverka medarbetares säkerhet (4). Utifrån yrkets karaktär och de konsekvenser det vardagliga arbetet kan innebära är säkerhet en viktig aspekt inom socialtjänsten.

Att skapa en god säkerhetskultur är viktigt för säkerheten (5). Säkerhetskultur handlar om de gemensamma uppfattningar, värderingar och attityder som finns bland medarbetare och chefer om säkerhet och arbetsmiljö. En god säkerhetskultur genomsyrar alltså hela verksamheten där chefer och ledare förmedlar att de prioriterar säkerhet och medarbetare skapar goda säkerhetsbeteenden där de är engagerade i säkerhetsarbetet (5). För att få mer kunskap om hur en god säkerhet kan främjas inom socialtjänsten initierades denna litteraturöversikt. 

 Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa aktuell forskning om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende för socialsekreterare inom socialtjänsten i Sverige och andra jämförbara länder. Litteraturöversikten kommer att sammanfatta det aktuella kunskapsläget och identifiera behovet av framtida forskningsinsatser.

 Följande tre frågeställningar har varit vägledande för arbetet med kunskapssammanställningen:

·      Vilka faktorer i arbetsmiljön på individ-, grupp- och organisationsnivå främjar en god säkerhetskultur eller säkerhetsbeteende i både kris- och icke krissituationer?

·      Vilka interventioner, arbetssätt eller metoder har visat sig bidra till en god säkerhetskultur eller säkerhetsbeteende på individ-, grupp- eller organisationsnivå bland socialsekreterare, både proaktivt och i krissituationer?

·      Skiljer sig säkerhetsföreskrifter i policyer och styrdokument från den faktiska hanteringen av säkerhetsbeteenden och hur kan det överbryggas?

Litteratursökningar genomfördes i Scopus, PubMed, Web of Science, Proquest Sociological Abstracts med Social Services Abstracts samt SwePub och sökningarna begränsades till att inkludera studier som publicerades mellan 2010 och 2024, handla om säkerhetskultur eller säkerhetsbeteenden bland socialsekreterare inom socialtjänsten, med koppling till arbetsmiljö. Endast empiriska studier som genomgått systematiskt granskningsförfarande genomförda i Europa inkluderades.