Studien syftar till att analysera hur kriminalitet i relation till maktstrukturer och socioekonomiska faktorer skildras i svensk gangsterrap publicerad mellan 2022 och 2024. För att uppnå studiens syfte berör studiens två frågeställningar hur kriminalitet skildras i relation till socioekonomiska faktorer samt hur kriminalitet skildras i relation till interna maktstrukturer i svensk gangsterrap. Denna studie är en kvalitativ dokumentstudie där det empiriska materialet bestående av 20 låttexter analyseras via en tematisk innehållsanalys för att besvara frågeställningarna. Studiens teoretiska utgångspunkter, bestående av socialkonstruktionismen samt det teoretiska begreppet socialisation, har möjliggjort att vi har kunnat tolka och analysera skildringarna i gangsterrapen som en kulturell uttrycksform. Studien visar att en låg socioekonomisk status och bristande socioekonomiska förutsättningar skildras i stor utsträckning som de bakomliggande orsakerna till utvecklandet av det kriminella beteendet. Låg socioekonomisk status och bristande socioekonomiska förutsättningar skildras även legitimera det kriminella beteendet. Med koppling till socioekonomiska faktorer skildras även en medveten statlig och politisk passivitet vara en bidragande faktor till kriminaliteten i socioekonomiskt utsatta områden. Dessutom beskrivs etnicitet som något mer än bara nationalitet och medborgarskap där etnicitet i låttexterna även associeras med klädstil, utseende och bostadsort. Dessa sociokulturella uttryck skildras förknippa viss etnisk tillhörighet med förväntningar, normer, fördomar och värderingar som kopplas till ett kriminellt beteende. Av resultatet har det även framkommit att gangsterrapen skildrar en tydlig bild av en intern maktstruktur där social kontroll har en övergripande central roll där lojalitet och kontroll framställs som eftersträvansvärda beteenden. Likaså visar resultatet att kriminalitet i form av vapen, våld och droger framställs som ett alternativt tillvägagångsätt för att uppnå status och bekräfta sin maskulinitet på när individer är begränsade att på legitima sätt uppnå det hegemoniska maskulinitetsidealet. Studiens resultat, som stannar vid att endast analysera skildringarna i gangsterrapen, i kombination med tidigare forskning och aktuella samhällsdebatter om populärkulturens inverkan på mottagare har möjliggjort en avslutande diskussion om hur gangsterrap kan tänkas påverka mottagare. På grund av att det saknas empirisk grund för att dra fasta slutsatser har en diskussion kring inverkan på mottagare utifrån skildringarna förts där det råder spridda tankar om hur musiken och dess skildringar påverkar mottagare.